Per Enflos sätt att forska inspirerades av hans studier i piano och komposition.
Som pensionär bjuder han nu allmänheten till kammarmusikkonserter i villan vid Skogsvallen med plats för 40-talet åhörare. Ursprungsdelen av enplansvillan är ortens tidigare hemvärnsgård.
Pappan var lantmätare, morfar musikdirektör. Som barn fick Per matteproblem av sin äldre bror Bengt och fick själv hitta på metoder att lösa dem. Från 11-årsåldern gav han hela solokonserter på piano. I klippböckerna från 1950-talet kan man läsa att han vinner den riksomfattande Mozarttävlingen och en österrikisk pianoprofessor föreslår föräldrarna att gossen slutar skolan och flyttar till Wien. Men matematikbegåvning fanns också där. Året 1961 blir det särskilt tydligt då han både blir Ungdomspianomästare i Sverige och tvåa i Matematik-SM.
– Jag missförstod en problemformulering i Matte-SM och fick ett svar underkänt. Men jag tänkte då att det vore fel av mig att inte göra någon matematik. Jag drömde om en ny slags matematik och – inspirerad av mina musikstudier, där man vill finna sin egen stil – började jag hitta på nya ekvationer.
Per Enflo fick värdefullt stöd av professor Hans Rådström för de första ekvationer av ”topologiska grupper” som han satte ihop år 1963. Vid 19 års ålder var han fil.kand. i matematik och teoretisk fysik och hade sin officiella debutkonsert på Stockholms Konserthus.
Åren 1964-69 fortsatte han att utveckla sin teori för topologiska grupper. 1966 upptäckte han en ny strategi för att lösa problem i ”funktionalanalys”. Med denna lyckades han, efter fem års ansträngningar, lösa tre fundamentala problem, som i över 40 års tid trotsat många matematikers försök.
Vid det laget hade han redan erbjudanden om tjänst i Berkeley och Stanford och var ett internationellt namn. Hur stort förstår man då IBM, inför millennieskiftet, sammanställde en plansch över matematikens utveckling de senaste tusen åren. Bland namn som Newton, Pascal och Gauss finns Per Enflo med, en av två svenskar. Planschen är fastnålad på väggen i hemvärnsgårdens före detta ammunitionsrum.
Per Enflos forskning följde inte svensk matematisk tradition. Med undantag för en kortare tid som professor på KTH skulle han komma att arbeta sammanlagt 35 år i USA, till största delen vid universitetet i Kent i Ohio. Men hela tiden utvecklade han sitt pianospel, gav 20-30 konserter per år och komponerade i avantgardistisk stil.
I maj flyttade han och hustrun Lena in i den tillbyggda villan, ursprungligen alltså ortens hemvärnsgård, vars samlingssal är vardagsrum och konsertlokal. Paret Enflo hakade genast på kulturveckan Fest i Heby.
– Den var som på beställning. Vi ville öppna vårt hem för kammarmusik. Flygeln och möblerna lämnade vi i USA, men vi köpte genast nytt och gav nio konserter med sammanlagt 260 åhörare, berättar Lena Enflo.
De träffades redan i ungdomen, men omständigheterna lät inte romansen utvecklas. Mer än 40 år senare, år 2005, fick de genom en tillfällighet kontakt med varandra igen. Lena flyttade till USA när Per hade några år kvar till pensionen.
– Vi letade på internet efter lämpliga hus i Sverige. Det var så vi hittade Östervåla hemvärnsgård, säger Lena Enflo.
Strax före jul 2009 var de och tittade på huset och slog till.
– Här i bygden finns en stor kunskap och fantastisk praktisk skicklighet. Allt vi behöver hjälp med finns här nära till hands.
Per Enflos fenomenala minne är intakt. Han spelar alltid offentligt utan noter. Han sätter sig framför flygeln och väljer en sats ur Spöksonaten av Beethoven. Han blir genast fokuserad och allvarlig. Naturligtvis nödvändigt, men uttrycket är också en märkvärdig kontrast till hans annars leende, sociala tillgänglighet.
I år blir det nya konserter; i mars i Carnegie Hall med violinisten Hristo Popov. Senare blir det Mozartkonserter i Bulgarien med Sofia Sinfonietta, som även spelas in. Och så kommer han förstås att spela offentligt med musikvänner hemma i villan, konserter som arrangeras av nystartade Enflos musikförening.