Svensk grisuppfödning är sedan i höstas inne i sin värsta ekonomiska kris hittills. I februari hade var tionde uppfödare slutat och det pekar mot att varannan kommer att ha lagt ner verksamheten före årsskiftet om inga lättnader vidtas från regeringens sida.
Det var om det mötet handlade. 25 grisbönder från Uppland, Västmanland, Skaraborg och Östergötland kom till Riksdagens konferenssal Templum. Bland deltagarna fanns också ledamöter i jordbruksutskottet och distriktsordföranden från föreningen Svensk Gris. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson kom däremot inte, han skickade i stället Johannes Östborn, handläggare på departementet.
Några löften från regeringens ombud uttalades inte, men flera förslag till ekonomiska lättnader framfördes. Bland annat förespråkades en ”djurvälfärdsersättning som i Finland” för att kompensera för den svenska djurhållningen som är den bästa men också den kostsammaste i Europa.
– Dessutom kan regeringen omedelbart besluta om att sänka slaktavgiften till EU: s miniminivå. Sverige har tagit ut en överavgift motsvarande 35 miljoner kronor per år sedan vi gick med i EU. Det var mycket känslor som kom fram på mötet, berättar Mikael Oscarsson:
– En grisbonde som nu måste lägga ner berättade att han var femte generationen på gården. Flera sade att de tvingats låna för att kunna betala för fodret och andra löpande utgifter.
Riksdagen tar sommarlov på onsdag i nästa vecka, men då den öppnar igen i höst kallar Mikael Oscarsson till ett uppföljande möte om svensk grisnäring.
– Just nu sker ingenting, men åtgärder måste till. Utan bönder ingen levande landsbygd, säger han