– Tyvärr hann älven börja stiga innan vi brände och vattnet gjorde att hettan troligtvis inte gick tillräckligt långt ner i marken. En ny bränning kommer därför att genomföras i höst eller under nästa vår, säger projektledaren för landskapsstrategin ”Människor, mygg och natur”, Anna-Carin Lundqvist.
Örjan Östman vid Uppsala universitet lämnar i höst en första rapport om hur hävd av älvängarna påverkar myggen. Slåtter och betande djur, som var vanlig förr, upphörde under 1950-talet att hävda de älvnära ängarna.
– Bränder har dock inte varit någon vanlig hävd i just det här området och ännu vet vi inte om den har någon effekt alls på myggen, säger Anna-Carin Lundqvist.
Sedan ett tiotal år tillbaka har spridning från luften av det biologiska bekämpningsmedlet BTI hämmat myggplågan. Bti måste spridas medan myggen är i larvstadiet för att ha effekt och kräver en kostsam och omfattande organisation.
– Tills vidare är BTI nödvändigt, men vi vill minska beroendet av den metoden och arbetar med flera parallella spår där bränning är ett, säger Anna-Carin Lundqvist.
De fyra länsstyrelserna i Nedre Dalälven startade förra året den regionala landskapsstrategin ”Människor, mygg och natur”. Målet är att långsiktigt begränsa massförekomsten av översvämningsmygg vid Nedre Dalälven samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras.
– Projektet sker i nära samverkan med människor som bor och verkar i den här regionen. Arbetsgrupper har föreslagit fler åtgärder, förutom bränder handlar det om att se om det går att förändra älvens nuvarande reglering och i vilken utsträckning det igenväxta landskapet längs älven skapar särskilt gynnsamma förutsättningar för mygg, säger Anna-Carin Lundqvist.
Ger brand på älväng färre mygg?
För en tid sedan provbrändes en älväng utanför Tärnsjö för att se om branden påverkar produktionen av mygg i området. Efter översvämning eller riklig nederbörd i området som följs av varm väderlek uppstår ibland extrem myggplåga.
Så jobbar vi med nyheter