Varje dag under sportlovet, med undantag för torsdag, kommer de att sitta vid brasan ovanför backen i Skattmansöådalen. Peter och Anneli Regny är jourföräldrar och är här för att hålla ett öga både på sina och andras barn. Från det att liftarna öppnar klockan tio till fyra på eftermiddagen. Ungar i färgglada vindjackor glider en efter en över de små guppen i skogskrönet och passerar nedanför deras fötter. Familjen Mulle brukar de kallas, berättar de, samtidigt som Tobias Zelinski och Milaja Lindberg sätter av i full fart över krönet.
Trots det gråmulna vädret är parkeringsplatsen vid Skattmansöbacken nästan full under söndagsförmiddagen. I backen är fördelningen mellan utförsåkare, stjärtlappar och korvgrillare ganska jämn. Kön till de två liftarna är obefintlig och bjuder in till obegränsat med åk.
Familjen Österberg har tagit en paus och mättar magarna med den obligatoriska varmkorven. Lillebror Markus tycker att det är jätteskönt att sportlovet äntligen är här. Storebror Markus däremot rycker lite uppgivet på axlarna. Efter skidåkningen har han gott om plugg att sysselsätta sig med under lovet.
Föret är tvärtemot vad man kunnat vänta sig långtifrån någon sörjig sorbé. Aningen glatt men inte alltför uppåkt. Backen, 500 meter lång och med en fallhöjd på 52 meter, tar man sig ned för ganska snabbt, men den erbjuder både branta och flacka partier. Den största behållningen är ändå omgivningen. Skattmansöådalen är en bäckravin, och ån som löper genom landskapet har under tusentals år ätit sig genom dalen. Tobias Zelinski verkar inte ta någon större notis om det när han i bästa backhopparpose susar ned mot det stora hoppet mitt i backen.