Fritidsgården räcker inte till
På Heby fritidsgård trivs ungdomarna så bra att den nuvarande lokalen inte räcker till. Personalens och ungdomarnas önskan är att få flytta till större lokaler.
TV-soffan är välfylld på fritidsgården i Heby.
Foto: Johan Eriksson
Annelie Agnäs och Carina Mattsson är två av de anställda. De stortrivs med att jobba på gården som är öppen tre kvällar i veckan samt fyra dagar dagtid då den fungerar som skolkafé.
- Det är härligt att jobba med ungdomarna. Man är både extramamma och bollplank åt tonåringarna som kommer hit, berättar Annelie Agnäs.
- Vi märker verkligen av ett stort behov hos tonåringarna att få prata av sig, fortsätter Carina Mattsson.
- Hej, Annelie! Nu vill vi handla, säger Oliver Sjöberg som just då släntrar in tillsammans med kompisen Daniel Nilsson.
Killarna pratar hjärtligt med Annelie som svarar med ett varmt leende. Hon ser dessutom till att de får köpa godis och en läsk. Fjortonårige Oliver Sjöberg är en van besökare.
- Det är ju här man träffar kompisarna och så finns det mycket roligt att pyssla med, exempelvis dataspel och pingis, säger han.
Liksom många andra som jobbar med barn och ungdomar upplever personalen på gården bristen på resurser som det största hindret för att göra verksamheten ännu bättre. Framför allt skulle man vilja ha en större lokal. Den nuvarande består av en mindre kafédel med tv-hörna och ytterligare ett rum där både tv-spel, pingisbord och biljardbord är inrymt. Vissa kvällar cirkulerar ett 50-tal ungdomar i lokalerna så trängseln är ofta stor och ljudnivån ibland olidligt hög. Både personal och ungdomar är rörande överens om att en flytt tillbaka till de gamla lokalerna vore den bästa lösningen. I tv-soffan sitter en handfull killar.
En av dem är 17-årige Joakim Söderlund. Hans åsikt återkommer från flera av de ungdomar UNT talar med under kvällen.
- Det är bra här men jag är säker på att fler skulle komma hit om lokalen var större. Den höga ljudnivån vissa kvällar är jobbig, säger han.
Anledningen till flytten för två år sedan var att skolan då behövde utrymmena för specialundervisning. Tuija Kostensalo, själv tonårsförälder, har under en längre tid engagerat sig för ungdomarnas situation i Heby.
- Det naturliga vore en återflytt till de rymligare lokalerna i gamla skolan. Vad jag förstår används heller inte de lokalerna speciellt flitigt för undervisning numera, säger Tuija Kostensalo som vädjar till beslutsfattarna i kommunen att inte spara för mycket på ungdomarna.
- Tonåringarna behöver sannerligen någonstans att ta vägen och jag tror att satsningar på ungdomar i längden är väl investerade pengar, menar hon.
Innan jag ska åka hem träffar jag Joakim Söderlund och hans kompisar igen, den här gången vid deras epatraktorer ute på parkeringen. Efter lite epasnack om hastigheter, växellådor och lackeringar poserar gänget stolt för fotografering vid sina dyrgripar innan de hoppar in i epatraktorerna igen.
- Glöm inte att skriva att vi behöver en större fritidsgård, ropar en av killarna innan gänget drar i väg.
Så jobbar vi med nyheter