Från sämst till bäst

Mer än en tredjedel av niondeklassarna i Heby kommun fick underkänt i ett, flera eller alla ämnen förra året. Trots att lärartätheten är jämförelsevis hög, och trots att man satsar mycket pengar på skolan jämfört med andra kommuner så är resultaten dåliga. Tomas Bergström (FP), ordförande i beredningen för skolfrågor, säger att de höga kostnaderna delvis kan förklaras.
– Vi är en ganska glesbefolkad kommun med många skolor i många orter, och oavsett elevantalet så måste vi behålla strukturerna med skolsalar och skolskjutsar varje år, säger han.
Men exakt varför skolorna hör till de sämsta i landet kan han inte svara på.
– Det är svårt att komma åt varför vi inte lyckas. Jag tror att det handlar om attityder, hur mycket man värderar en god utbildning samt vilka förväntningar lärarna har. Det gäller att både lärare och elever tror på sin egen förmåga.

Eftersom Heby är en småföretagarkommun tror Tomas Bergström att invånarna har kunnat klara sig utan en utbildning genom att gå i föräldrarnas fotspår och ta över deras företag. Han tror dock att man värderar utbildning och skola mycket högre i dag än vad man gjort tidigare. Bland kommunens politiker råder ett blocköverskridande konsensus att skolornas resultat måste bli bättre. Kommunen har satt som mål att skolorna ska höra till landets bästa.
– Vi har ett nytt angreppssätt som bygger mycket på att eleverna tydligt får veta vad som förväntas av dem och det blir då tydligare för dem under resans gång vad de behöver förbättra för att nå resultaten.
Sedan ett år tillbaka har Heby kommun en ny skolchef, Mats Hägglund, en person som Tomas Bergstöm känner stort förtroende för och ser som en viktig komponent i skolans utveckling. Detsamma gäller skolutvecklaren Lise-Lotte Hjalmar som anställdes i februari i år.

Förra året fick såväl kommunens skolor som kommunen ta emot en hel del kritik av Skolinspektionen. Kommunen kritiserades bland annat för att de brister som pekades ut redan 2004 inte hade rättats till, däribland kvalitetsarbetet när det gäller utvärdering och åtgärder för att förbättra elevernas kunskapsresultat. Men efter ett möte med Skolinspektionen i slutet av mars känner sig Tomas Bergström positiv.
– De har godkänt vår plan och ser fram emot att följa upp den om tre eller fyra år. Det känns som vi är inne i en positiv spiral och jag tror att förändringarna kommer att ge resultat. Sker det inga förbättringar i våra skolor under den här mandatperioden så är det ett misslyckande, säger han.