Bo Andersson (M), oppositionsråd i Heby kommun.
Kan Heby fortsätta att driva sex kommunala skolor eller är det dags att banta antalet? Frågan är känslig men oppositionsrådet Bo Andersson (M) tycker det är dags att lyfta den, sedan utbildningsnämnden flaggat för ett nytt mångmiljonunderskott i sin budget.
– Det är för stora summor i underskott för att man ska kunna undvika att kapa i de stora kostnaderna, som förutom personal är hyran för lokaler. Färre skolor kan vara en tänkbar lösning, säger Bo Andersson.
Vid utbildningsnämnden möte i oktober visade prognosen på ett kommande underskott för hela året på 9,5 miljoner kronor.
För hela kommunen visar den senaste prognosen på ett underskott på 4 miljoner, vilket är 5,3 miljoner kronor sämre än budgeterat resultat. I den delårsrapport som ska diskuteras på nästa kommunfullmäktige skriver man att "Den främsta förklaringen till årets resultat är verksamheterna inom utbildningsnämnden som fortsatt har en större ekonomisk obalans".
Det skenande underskottet för skolan har varit ett återkommande ärende i utbildningsnämnden både i år och under förra året. I protokollet från det senaste mötet skriver man bland annat så här:
"Utbildningsnämnden har redan i dagsläget svårt att klara den tilldelade budgetramen och leva upp till skollagens krav på verksamheterna, framförallt inom grundskolan. Utifrån ett likvärdighetsperspektiv bör det säkerställas att alla enheter har en organisation som täcker den grundnivå som regleras i skollagen. Förvaltningen konstaterar att belastningen på organisationen, som den ansträngda ekonomin innebär, i längden inte är hållbar."
Heby kommun har i dag kommunala skolor i Harbo, Heby, Morgongåva, Tärnsjö, Vittinge och Östervåla. Dessutom finns en friskola i Huddunge. Mellan 24 och 28 procent av den totala skolbudgeten i år går till lokalhyror, enligt Rose-Marie Isaksson (S), ordförande i utbildningsnämnden. Det innebär drygt 100 miljoner kronor.
– Kommunen har en för stor kostym när det gäller skollokaler, det har vi i oppositionen påtalat en längre tid. Vi måste ju ha en fungerande skola, men när det inte finns tillräckligt stort elevunderlag är det en jätteutmaning att få ekonomin att gå ihop, säger Bo Andersson.
Samtidigt har elevernas resultat i årskurs nio åter dalat, efter en uppgång 2023. Sammanställningen från Skolverket, som UNT skrev om nyligen, visar att Heby tillsammans med Östhammar har de sämsta resultaten i länet bland eleverna som gick ut årskurs nio i våras. Drygt 72 procent av eleverna i Heby och Östhammar hade betyg som gav behörighet att söka till ett yrkesprogram på gymnasiet, vilket är den behörighet som kräver minst antal godkända betyg.
Att sänka personalkostnaderna ytterligare är en farligare väg, menar Bo Andersson.
– Vi kan inte ha färre lärare när vi har en situation där en fjärdedel av eleverna går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet säger han.
Marie Wilén (C), kommunalråd i Heby kommun.
Hebys kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen Marie Wilén (C) är trots det besvärliga läget för Utbildningsnämnden tydlig när det gäller skolorna. Att lägga ned någon skola är inte aktuellt.
– Nej. Det finns ett politiskt beslut om att alla skolor ska vara kvar, svarar hon och hänvisar till det beslut som Centerpartiet och Socialdemokraterna tog under förra mandatperioden.
Marie Wilén igen:
– Det har varit två ekonomiskt utmanande år för Heby kommun, och även för utbildningsnämnden. Vi i kommunledningen har kontinuerlig kontakt med nämnden angående det utsatta läget.
B-skolor, med elever från flera årskurser i samma klass, och samordning mellan förskola och skola är några saker som kan sänka kostnaderna på sikt menar Marie Wilén. Samtidigt ser hon en ljusning i ekonomin redan inför nästa år.
– Men jag kan inte lova ytterligare tio miljoner till skolan. Det är många nämnder där det finns behov, säger Marie Wilén.
Vad krävs då för att få en skolbudget som går att hålla? Mer pengar, anser utbildningsnämndens ordförande Rose-Marie Isaksson:
– För att få en budget i balans så behöver nämnden tillskjutas extra medel, vilket gjorts i den preliminära ramen inför nästa år på cirka tio miljoner. Tror dock inte det räcker, skriver hon i ett mejl.