Det hävdar Lokala partiets Kurt Rikard Lindgren och styrker sin argumentation i ett dokument betitlad ”Nu fördelar vi uppdrag” som han sammanställt på eget initiativ. Övriga partier i Heby kommunfullmäktige fick antingen ett antal uppdrag som ganska väl överensstämde med partiets valresultat (FP och M), i andra fall låg det mycket under valresultatet (LP, MP och V) – eller så fick man inte ett enda uppdrag (SD), trots att valresultatet förde partiet in i kommunfullmäktige.
Av de 110 ”stolar” som kommunfullmäktige fördelade vid sitt senaste sammanträde i tisdags fick KD med 4,1 procent av väljarstödet 7,3 procent av stolarna. Centern med 21 procent av väljarstödet fick 30 procent av stolarna, och Socialdemokraterna med 33,5 procent av väljarstödet procent fick 41,5 procent av stolarna. Folkpartiet höll sig nära sitt valresultat: 4,1 procent och antalet stolar 3,7 procent, liksom Moderaterna 13,9 procent respektive 11 procent.
Men om några får mer måste andra få mindre, nämligen Lokala partiet med 10,1 procent av rösterna men bara 4,6 procent av stolarma, Miljöpartiet 3,7 procent respektive 0,9 procent och Vänsterpartiet 4,5 procent respektive 1,8 procent. Sverigedemokraterna fick 5 procent av rösterna i kommunvalet men alltså inte ett enda av de 110 uppdragen. Kurt Rikard Lindgren har framfört kritik mot att den så kallade proportionalitetsprincipen också används när mer ”opolitiska” uppdrag tillsätts, som till exempel ledamöter i kommunala bolag, huvudmän i Sparbanken, nämndemän i tingsrätten, med flera. Här borde majoritetsval i stället tillämpas, anser han.
Lagen om proportionella val tillkom för att garantera små partier politiskt inflytande. Att denna princip används när ledamöter utses till styrelser och nämnder och beredningar är därför rimligt, enligt Lindgren. Men när partier går samman och bildar block förstärks effekten av proportionella val och kan missbrukas.