Fiskgjusen misslyckades med häckningen i Färnebofjärden
Fiskgjusen misslyckades med häckningen i Färnebofjärdens nationalpark i somras. Efter en uppgång i fjol då sammanlagt 22 ungar blev flygga, kom i år endast sex ungar på vingar.
Ingen vet med bestämdhet vad den negativa utvecklingen beror på. Forskningen i ämnet avbröts år 2001 i brist på ekonomiska anslag.
I ett nyhetsbrev från länsstyrelsen i Västmanlands län skriver inventeraren Inga-Britt Persson bland annat:
"Det är sorgligt att den sjunde fiskgjuseinventeringen i nationalparken visade sig blir den med det sämsta resultatet. Två bra år i rad för fiskgjusen hade behövts med tanke på populationens minskning under många år i området."
I maj i år hade häckningar påbörjat vid 13 boplatser i nationalparken - fem färre än i fjol. I början av juli hade fyra häckningar nära älven avbrutits. Vid en uppföljning i början på augusti var det tomt vid ytterligare fyra boplatser som ligger i myr- och skogsmark. Under ett övergivet bo hittades fjädrar efter en stor unge.
Berguven tar ungar
Fiskgjuseexperten Mikael Hake i Göteborg, knuten till Grimsö viltskadecenter i Bergslagen, säger att för 20 år sedan häckade 35 fiskgjusepar i Färnebofjärden.
Han ser två möjliga förklaringar till nedgången:
— Den första kan vara matbrist. Frågan blir då vad den beror på.
— Berguven har ökat i antal och den tar fiskgjuseungar, till och med gamla fiskgjusehonor.
Men, säger Mikael Hake, det kan också vara fråga om någon annan och hittills okänd anledning.
Minimum är en unge som kommer på vingar per häckning. Men det inträffar att bon med ganska stora ungar plötsligt överges. Fiskgjusen har dessutom reproduktionsproblem också på andra håll i landet.
— Det är inte fråga om några årliga variationer.
13 påbörjade häckningar i Färnebofjärden är det lägsta antal jag känner till. Under de år jag studerade fiskgjusen hade jag en lägstanotering på 16 par, det var 2001, säger Mikael Hake.
Så jobbar vi med nyheter