Festplats i Hårsbäcksdalen återuppstår

Festplatsen i Hårsbäcksdalen har legat i dvala i mer än femtio år. Nu vill Västerlövsta LRF med Johan Ahnström i spetsen väcka liv i den gamla festtraditionen.

Johan Ahnström från Västerlövsta LRF vill göra i ordning den gamla festplatsen.

Johan Ahnström från Västerlövsta LRF vill göra i ordning den gamla festplatsen.

Foto: Marie Ström

Heby2007-07-03 23:40
På 1920-talet började det lokala JUF-förbundet, det vill säga jordbrukarnas ungdomsförbund, ordna sommarfester på en äng i Hårsbäcksdalen. Sommarfesten hölls alltid efter höskörden den andra söndagen i juli och var en självklar höjdpunkt för de närboende. Ibland kom nära 3000 personer. 1955 ordnades den sista festen och sedan dess har ängen växt igen och den gamla kaffestugan och lotteriståndet håller på att förfalla. Festplatsen ligger i ett naturreservat, omgiven av Örsundaån och ett spännande ravinlandskap.

Johan Ahnström från Västerlövsta LRF, som är relativt nyinflyttad i Hebytrakten, doktorerar vid Sveriges lantbruksuniversitet. Genom sin forskning började han intervjua bönderna på orten och fick höra talas om den gamla utdöda sommarfesttraditionen.
- En bonde berättade om att festplatsen varit så fin och välskött en gång i tiden. Då kände jag att jag vill göra något åt platsen. I dag är det bara fästingar och insekter som har fest här, säger Johan Ahnström.
Han kontaktade länsstyrelsen, byalaget och hembygdsföreningen i Hårsbäck.
- Ofta gör alla föreningar sina egna saker. Jag vill att alla samlas och gör något tillsammans, säger Johan Ahnström som hoppas att en ny festtradition ska växa fram.

I helgen ska platsen göras i ordning av ideella krafter. Ängen ska slås, träd och buskar ska röjas och husen ska målas. För att bibehålla gamla traditioner kommer delar av ängen att slås för hand med lie och höet hässjas. Länsstyrelsen kommer att finnas på plats för att berätta om reservatet, liksom Bengt Ander som minns festerna som hölls förr i tiden.
- Jag var 12 år gammal när den sista festen hölls. Men jag kommer ihåg att det var väldigt mycket folk, amatörteater och tävlingar både för barn och vuxna. Det var något av sommarens höjdpunkt, säger han och visar ett programblad från 1945 där allsång, hembygdsspel och tal av Finlands lantbruksattaché i Sverige var några av attraktionerna som bjöds.

Förutom att skapa sammanhållning och erbjuda en flykt från de tunga jordbrukssysslorna, hade festerna troligen även ett folkbildande syfte. Tävlingar i växtkännedom, att hässja hö och andra lantbruksgöromål hölls ofta.
- Hela dalen är ett kulturarv. Samtidigt som den är ett naturreservat har den ett starkt kulturellt värde. Det är bra att det händer något med den, säger Bengt Ander.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om