Flickan publicerade filmen på sitt instagramkonto men tog bort den efter någon dag. Ett 30-tal personer hann se filmen. Flickan åtalades men nekade till brott och förklarade att hon ångrade sig och att det aldrig varit meningen att kränka någon.
Tingsrätten slår fast att Hitlerhälsningar enligt juridisk praxis är starkt förknippade med idéer om rashat. Typiskt sett kan en sådan hälsning utgöra missaktning för en folkgrupp, som är straffbar. Rätten konstaterar också att filmen spreds till mer än ett fåtal personer.
Slutsatsen blir att flickan döms för hets mot folkgrupp. Straffet blir ungdomsvård, med krav på att genomgå preventiva samtal om brottet.