Sådan är visionen i Hebys ”Energiplan 2030”. I dagsläget har kommunen ingen egen elproduktion och ingen spillvärme tas till vara. Det skall ändras på i samarbete med det kommunala energibolaget Sala-Heby Energi AB.
Heby har värmeanläggningar i de större samhällena och mindre värmesystem på landsbygden. Men 70 procent av all energi importeras.
– Målsättningen är att energin skall produceras lokalt och i sådan omfattning av kommunen kan sälja en del av den. Det är realistiskt eftersom Heby är stort till ytan med mycket skog och åkermark. Man har också lämpliga lägen för sol- och vindkraft, säger SHE: s vd Kenneth Mårtensson.
För att kunna realisera den ambitiösa energiplanen, är det nödvändigt att kommuninvånarna är med på noterna. Då behövs information och kommunikationen. Redan i nästa vecka sker det första allmänna mötet om Energiplan 2030 i Huddunge i samarbete med LRF.
– Därtill behöver naturligtvis kommunfullmäktige ställa sig bakom inriktningen i energiplanen, säger Kenneth Mårtensson.
Trots en i stort sett oförändrad befolkning har under de senaste 40 åren energiförbrukningen i Heby kommun ökat från 360 till 450 GWh.
Dagens volym måste minskas med effektiviseringar. Genom medvetna åtgärder under en följd av år har oljeanvändningen redan mer än halverats, men den totala energikonsumtionen är fortfarande i ökande. På transportsidan är ingen förändring påbörjad. Varje invånare i Heby kommun bidrar i dagsläget med en belastning på tre ton koldioxid.
– Vi behöver vara nere i max ett ton per och invånare år 2030.
Kenneth Mårtensson säger att han är övertygad om att det går att behålla en god välfärd utan ständigt ökad tillväxt. Politikerna måste ifrågasätta tillväxtdoktrinen.I energiplanen räknar man med att det är möjligt att producera 117 GWh solenergi lokalt, 50 GWh från vind och 23 Gwh från biomassa, totalt 190 GWh. Oljekonsumtionen är övervunnen och värmeproduktionen klaras lokalt med ved och annan biomassa, totalt 80 GWh.
Omställningen kostar i dagens penningvärde totalt 3,2 miljarder kronor, men denna gigantiska summa kan successivt kompenseras genom hela tiden minskade kostnader och ökade intäkter för energi. Investeringarna är alltså självfinansierande.
Största investeringen planeras alltså inom solområdet - 2 miljarder kronor, vind och biogas 300 miljoner vardera, samt produktion av kraftvärme och utnyttjande spillvärme båda 100 miljoner kronor vardera och energieffektiviseringar motsvarande 400 miljoner kronor