En djupare upplevelse i Sala

Härmed invigdes en del av gruvan som har stått övergiven och delvis nedisad sedan malmbrytningen upphörde 1901.
Redan under onsdagseftermiddagen strömmade besökarna ut ur de två hissar som leder ned till nivån. Där nere går en visningsled genom trånga orter till stora bergrum där malmen har brutits. En slående syn är den spektakulärt upplysta Christinasjön, en 100 meter djup grundvattensamling. På några ställen påminner rasmassor om hur farlig brytningen var.

I drift sedan 1400-talet
Gruvan är döpt efter Karl XI:s danska gemål Ulrica Eleonora. Brytningen på 155-metersnivån tog fart på 1690-talet och stod för en betydande del av hela gruvans produktion under 1700-talet. Sala silvergruva hade då funnits sedan slutet av 1400-talet.
Under onsdagens invigning återskapade gycklargruppen Cirkus Utopia från Arboga med en eldshow det speciella flammande sken som måste ha funnits i gruvan när den silverhaltiga malmen bröts en gång. Brytningen gick till så att bergväggen hettades upp med eld som gjorde berget någorlunda lättsprucket. Gruvarbetarna kunde sedan hacka bort bitar av sten. Tekniken var långsam. Man räknar med att orterna fördjupades med cirka en meter i månaden. Gruvan består av två mil orter.

Stora mängder ved
Det gick åt enorma mängder ved för att elda i gruvan och rökutvecklingen var knappast hälsosam. Stora ventilationsschakt bröts intill bergrummen.
Iordningställandet av 155-metersnivån som besöksmål har kostat 21 miljoner kronor. Det har finansierats av Sala kommun, länsstyrelsen i Västmanland och EU:s regionala fond mål 2-området. Sala silvergruva har bidragit med arbetskraft.
— Det är ju inte alla mål 2-projekt som lämnar spår efter sig, men det här kommer att gör det, sade Mats Svegfors.
Invigningen avslutades med en middag i direktörsvillan med tidstypiska 1700-talsrätter — rimmad oxbringa och korngrynsgröt med lingondricka till.