Han hade varit med i den ungerska partisanrörelsen som i krigets slutskede försökte hindra ryska styrkor att lägga under sig hans hemland.
Den nu 84-årige Uppsalabon Kovács berättade om sina nio långa år i två helvetiska läger i Gulagarkipelagen. Året efter Stalins död, 1954, frigavs han tillsammans med 16 italienare.
Publiken utgjordes av elever i årskurs åtta och nio i Heby skola. Det var påfallande tyst i biosalongen i Folkets hus under de 90 minuter Kovács talade om sina ohyggliga upplevelser av grövsta tortyr, skenavrättningar, dödshot och förnedring. Om denna tid har han skrivit en bok och ytterligare en är på väg.
Han ställde också några frågor till de unga åhörarna. En av dem lydde: När slutade andra världskriget?
– 1945, svarade en elev försiktigt.
Ja, men när det året?
Då svaret uteblev undrade Kovács vad skolan egentligen lärde ut om nutidshistorien och fyllde sedan i:
– Kriget slutade i praktiken de sista dagarna i april 1945, men freden proklamerades den 8 maj!
Han ställde sig också frågande till varför man i Sverige enligt hans åsikt inte informerar skolelever och allmänhet om omfattningen av de fruktansvärda brott som begåtts mot mänskligheten i kommunismens namn:
– Om nazismens folkmord på judar och zigenare har en tänkvärd bok utgivets till hemmen, men ingenting om morden på miljoner människor i Gulag som faktiskt pågick till slutet av 1980-talet.