– Så vitt jag förstår är slutsatserna i Agrells undersökning och den nyligen genomförda desamma, i alla fall för Gäddsjö mosse, nämligen att inte röra i kromet som ligger lagrat där. Det skulle bara förvärra om man började gräva och röra om i slammet, säger Lars Lööf i Högsbo, dåvarande ordförande i kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd.
Syftet med båda undersökningarna har alltså varit att bestämma omfattningen av det giftiga ämnet krom mark och bottensediment som ett resultat av avloppsutsläppen i naturen under nästan 60 år från dåvarande Tärnsjö Ånggarveri. År 1990 gick företaget över till miljövänlig vegetabilisk gravning och några år senare ändrades företagsnamnet till Tärnsjö Garveri.
Vid ett informationsmöte i Tärnsjö Folkets hus den 15 januari i år framkom att den förundersökning som konsultföretaget presenterade kostat fler hundra tusen kronor. Det är länsstyrelsen i Uppsala län som ålagt kommunen att utföra den.
År 1993 var det länsstyrelsen i Västmanlands län (Heby bytte län år 2007) som fordrade undersökningen eftersom lokala ideella krafter ville hävda 120 hektar älvängar genom slåtter på Gäddsjö mosse.
Den undersökningen, som utfördes av Harald Agrell, docent i kvartärgeologi, låg till grund för ett tillstånd att gräva en kanal på mossen för att avleda vatten och använda de jordmassorna till att lägga igen det gamla avloppsdiket från garveriet.
Bland annat där har den senaste utredningen tagit sina prover.