Dyk efter tyskt plan

På måndag väntas dykare från flygflottiljen F17 i Kallinge börja leta i Lasjön norr om Västerfärnebo efter det tyska militärflygplan som påstås ha kraschat i sjön på eftermiddagen den 30 juli 1943.

Gunnel Johansson vill gärna veta om det finns ett plan på Lasjöns botten.

Gunnel Johansson vill gärna veta om det finns ett plan på Lasjöns botten.

Foto: Hans Lundgren

Heby2011-05-22 19:00

Oskarshamnsbon Håkan Björklund är släkt med paret som såg planet slå ner i vattnet och efter en stund sjunka.
– Jag har sökt efter det i många år, nu tror jag att jag har hittat det.

Håkan Björklunds framlidna släktingar Emilia och Gustaf Jernström badade i Lasjön den där julidagen för snart 68 år sedan. De blev inte trodda när de berättade om händelsen. Fortfarande är bygden delad i två läger – de som tror och de som inte tror på att händelsen verkligen inträffat.

– Hemvärnet och militär anlände till platsen efter några dagar, men det var ortsbor som lade ner något arbete på att dragga efter planet. Kanske ville myndigheterna med sin loja inställning tysta ner saken? Jag har därför tagit på mig att försöka bevisa att Emilia och Gustaf talade sanning, säger Håkan Björklund.

I slutet av april i år när han var han ute på Lasjön i roddbåt gav ekolodet utslag:  Jag menar att det är resterna efter ett mindre flygplan som ligger där på botten.
Beskrivningarna av planet som Gustaf Jernström lämnade gav vid handen att det rörde sig om en Fieseler Fi 156, med smeknamnet Stork på grund av sina långa landsättningsben.

– Det skall ha kommit på låg höjd söderifrån, gjort en lov över sjön och försökte gå ner. Kanske var det en kohage som piloten siktade på. Men landningsbenen slog i vattnet och det enmotoriga planet rände ner så att propellern slog i vattnet. Man såg ingen ta sig ur planet innan det sjönk.

Fieseler Storch användes av tyskarna mestadels för spaning, rekognosering och kurirtransport. Det flögs frekvent över Sverige mellan Norge och Finland med tillstånd av den svenska regeringen, en del av den svenska eftergiftspolitiken gentemot Tyskland alltså.

Sverige köpte för övrigt 26 stycken Fieselerplan. Det första levererades år 1938, det sista togs ur tjänst 1961. Det var långsamflygande med en maxfart på 175 kilometer i timmen och ultralätt, det vägde endast 860 kilo.
– Vingarna kunde fällas in och planet transporteras efter bil. Och det kunde starta och landa på extremt kort sträckor.

Flygkroppen bestod av en rörbur över vilken en tät duk var spänd. Enligt Håkan Björklund ligger resterna av planet upp och ner. Och han är osäker på om dykarna från Kallinge kommer att bärga alla delarna.
– Jag har begärt att få vara med på plats, det är jag som har koordinaterna. Jag hoppas att också en dokumentärfilmare får vara med. Jag anser att allt behöver tas upp om det skall finnas någon chans att ta reda på vilket uppdrag besättningen hade och varför planet kraschade? Tar man inte upp allt tillfaller fyndet mig som upphittare efter tre månader. Jag har utrusning och dykare från Dalarna som kan hjälpa mig att bärga.

Gunnel Johansson verkar vara den enda i Lasjö by som är hemma på vardagarna. Hon och maken flyttade till byn för snart tolv år sedan. Barnen ville hålla häst. På frågan om hon ser fram mot gåtans eventuella lösning svarar hon:
– Ja, det är klart att man vill veta. Vi har hört så mycket berättats om den här händelsen.

Har det varit många nyfikna här senaste tiden?

– Nej, det kan jag inte säga. Och de där skyltarna som förbjuder allmänheten att vistas vid sjön har jag inte sett till fast jag har letat, säger Gunnel Johansson.

Hemma hos Håkan Björklund har telefonerna ringt mycket den senaste tiden:
– Till och med amerikanska nyhetsbyrån AP har hört av sig, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om