Uno Philipsson, 69, som är hedersmedlem i Harbo IF, står på klubbhusets altan utanför kaféet. Han har ställt fram en panna kaffe och lagt en påse med fikabröd på bordet med integrerade bänkar. Det är en fredagförmiddag i juli. Himlen är blå med vita moln men det är tomt på folk. Han spanar mot parkeringen.
– Tony är aldrig sen så han bör nog komma närsomhelst, säger han och strax därpå kommer Tony Johansson, 70 år, cyklande på uppfarten till Marmorvallens idrottsanläggning.
– Jag har bara bott här i tio år, men det tar 300 år att acklimatisera sig i bygden, säger Tony Johansson med glimten i ögat när han presenterar sig.
Han är inflyttad från Järfälla och ansvarig för den nygamla pingissektionen. I dag har Harbo IF fyra sektioner som är fotboll, gym, bordtennis och cykel. totalt ungefär 400 medlemmar.
När föreningen bildades 7 januari 1923 var engagemang i föreningsliv och demokratin i Sverige i sin linda. Allmän och lika rösträtt hade precis införts i landet. De första sporterna i klubben var bland annat fotboll, orientering, terränglöpning och skidåkning.
För att uppmärksamma de 100 åren har Tony Johansson och Uno Philipsson gjort en bok som finns i 200 exemplar. Mycket av bokens material kommer från ett häfte som sammanställdes när klubben fyllde 50 år, men även material från 90-årsfirandet finns med. Boken rymmer också en del berättelser och anekdoter som de samlat in på byn.
– Det är lätt att tappa bort ett häfte så jag resonerade att om det finns i en bok är det mer sannolikt kvar för eftervärlden. USB-minnet från 90-årsfirandet var exemplarisk, här fanns både bilder och register med namn, säger Tony Johansson.
I boken varvas avsnitt om de legendariska brödraskarorna Englund och Olsson, viktiga händelser, kuriosa, bilder på lag genom tiderna, ordföranden och andra eldsjälar.
Läktaren är nymålad i svart och texten Marmorvallen lyser vitt i solen. Det är sommarlov, men de två frodiga gräsplanerna för fotboll är tomma.
– Jag tror många barn som växer upp nu kommer märka av krämpor lite senare i livet eftersom många inte rör på sig i samma utsträckning. Det är skärmen som lockar. Förhoppningsvis kommer barnen i dag att pusha sina barn i framtiden att röra på sig mer.
De är båda på olika sätt engagerade i sina respektive barnbarns sportaktiviteter.
– Ibland är det ett helt gäng knattar här. Men det är inte som när jag själv var barn. Då var man ute hela tiden, spelade fotboll och cyklade runt, säger Uno Philipsson.
Ett av hans tidiga fotbollsminnen var när han i sexårsåldern följde med sin pappa för att titta på fotboll i Heby. Erik Englund spelade och hade ett lindat knä. Men lindan lossnade och Uno minns att Englund fortsatte spela med lindan hängandes efter.
Vid parkeringen till klubbhuset står ett 20-tal uppvuxna tallar. En valvformad skylt i gjutjärn med texten Marmorvallen står lutad mot en av trädstammarna. Skylten är tillfälligt nedtagen från stolparna i tegel som pryder infarten, för att lastbilar ska kunna passera utan problem. Det ligger redan tre stora högar med grus invid parkeringen. En cykelbana för teknikträning är planerad till september och till det behövs det grus.
På frågan om cykelbanor i Harbo svarar Tony Johansson:
– Heby kommun med knappa resurser har inte råd. Med tanke på höga bränslepriserna kanske det blir fler som behöver ta cykeln så det kanske ändras i framtiden.