De gräver fram stenålderslivet

Hur levde stenåldersmänniskan för 7 000 år sedan sitt liv i nuvarande Heby kommun? Den frågan hoppas arkeologerna få svar på genom utgrävningar som pågår mellan Heby och Tärnsjö.

Verktygen. Här är ett axplock av arkeologens grundutrustning.

Verktygen. Här är ett axplock av arkeologens grundutrustning.

Foto: Johan Eriksson

Heby2014-10-29 13:01

Med lite fantasi är det faktiskt inte så svårt att föreställa sig. Havet som ­kluckar mot en sluttande sandstrand, kobbar och skär, en familj som sitter småpratande i den nedåt­gående solen medan en bit sälkött grillas över den öppna elden. Platsen är rullstensåsen mellan Heby och Tärnsjö och familjen som i fantasin sitter där levde för sisådär 7 000 år sedan. På jägarstenålderns tid.

– Visst får man försöka ha sådana bilder i huvudet ­medan man jobbar, i slutändan är det ju faktiskt männi­skor det handlar om. Jag har ett spännande jobb, konstaterar Andreas Forsgren från Stiftelsen Kulturmiljövård, en av ett drygt tiotal arkeologer som just nu är på plats i skogen vid Mårtsbo där ”nya 56:an” kommer att ligga asfalterad när den byggts klart 2017.

Att utföra arkeologiska utgrävningar är lagstadgat när fornlämningar påträffas i områden där det projekteras och byggs. I Mårtsbo görs nu slutundersökningen i ett samarbete mellan arkeologer från Stiftelsen Kulturmiljövård (KM) och Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU).

5 000 år före Kristi födelse var detta ett skärgårdslandskap med en havsyta cirka 70 meter högre än i dag. Det gynnsamma läget, med fast sandunderlag, med skyddande åsvallar på bägge sidor och säl, fisk och kronhjort på nära håll var antagligen anledningar till att just den här långsträckta ön lockade till sig nomadgrupper.

– De kom antagligen i sina stockbåtar och ägnade sig åt jakt och fiske under en tid. Vi tror att det här var ett ställe som besöktes under kanske några månader per år av ­familjegrupper på något tio­tal personer, fortsätter And­reas Forsgren.

I samband med ombyggnationen av riksväg 56 har det upptäckts ett tiotal liknande tillfälliga boplatser i området. Hittills har arkeologerna bland annat hittat lämningar av eldhärdar, ­flisor av kvarts efter redskapstillverkning, en stenyxa och brända djurben som man tror är rester från en stenåldersmiddag.

– Ett av de mer spännande fynden vi gjort är också en bit flinta. Den stensorten fanns bara i södra Skandinavien vilket betyder att grupper här­ifrån på något sätt hade kontakt med grupper söderifrån, fortsätter Andreas Forsgren.

När utgrävningarna är klara våren 2015 ska en klarare bild kunna framträda av hur stenåldersmänniskan levde sitt liv i just de här trakterna.

– Det är förhoppningen. Vi vet inte så mycket om norra Uppland eftersom området inte exploaterats så mycket hittills, säger And­reas Forsgren.

Livet under jägarstenåldern

Grupper av människor vandrade in i Skandinavien när isen under den senaste istiden började smälta för ungefär 12 000 år sedan. Jägarstenåldern innefattar den äldsta och större delen av stenåldern, cirka 10 000-4000 f Kr, då människorna levde på jakt, fiske och samlande och i huvudsak var kringvandrande nomader. Arkeologerna hittar bland annat pilspetsar, yxor, skrapor och skärvor från den här tiden. Tillgången på mat var relativt god under jägarstenåldern, människan led nog inte av svält särskilt ofta. Tidsperioden efter jägarstenåldern brukar kallas bondestenåldern.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!