De går mot strömmen
Kvinnliga brandmän är en ovanlig syn i Sverige, men i Tärnsjö och Östervåla tjänstgör Sara Sverin-Söderberg och Åsa Eriksson, som deltidsbrandmän. Om två veckor ska de fortbilda sig i rökdykning.
Foto: Jörgen Hagelqvist
Räddningstjänsten i Sala-Heby är emellertid ett undantag. Sara Sverin-Söderberg, 20, är deltidsbrandman i Tärnsjö och Åsa Eriksson, 40, tjänstgör som deltidsbrandman i Östervåla. Den 25 februari påbörjar de en tre månader lång utbildning vid Räddningsverkets skola i Rosersberg. De två första veckorna ska de utbilda sig i rökdykning.
Båda rekryterades av vänner och arbetskamrater som redan är deltidsbrandmän. Men ingen av dem är kvinnor.
- Det var två deltidsbrandmän som skulle sluta i Tärnsjö och jag blev tillfrågad. Hälften av deltidsbrandmännen är arbetskamrater, säger Sara Sverin-Söderberg.
Åsa Eriksson fick frågan av vänner i OK Triangeln när några deltidsbrandmän skulle sluta.
- Man måste kunna ta i, det är tungt så man lär träna, säger hon.
Hon löptränar fyra gånger i veckan och genomför flera träningspass på gymmet varje vecka. Sara Sverin-Söderberg tillbringar sju kvällar i veckan i stallet med sina tre hästar.
- Jag försöker också träna fyra gånger i veckan på gymmet, säger hon.
Hon tycker att det är rimligt att det ställs höga krav på nya brandmän.
- Jag skulle inte vilja åka på en rökdykning och lägga av för att jag inte orkar. Vi har ett ansvar för tredje person och våra kolleger, säger hon.
Per-Erik Pettersson, räddningschef, vid räddningstjänsten i Sala-Heby, håller med om att kraven på många håll är diskriminerande.
- Det är tråkigt för jobbet handlar om så mycket annat än att vara stark. Kraven stämmer inte överens med verkligheten. I stora kommuner som Stockholm, Göteborg och Malmö är det i princip omöjligt för kvinnor att få arbete som brandman, säger han.
Många personer har blivit förvånande när Sara Sverin-Söderberg och Åsa Eriksson berättar att de är deltidsbrandmän.
- Folk brukar bara titta på mig, och så kanske de säger att jag bara skojar med dem, berättar Sara Sverin-Söderberg.
- För min egen del handlar arbetet om att hjälpa människor och för att utvecklas, säger hon.
Under högkonjunkturer är deltdsbrandmän en bristvara och i Tärnsjö har det under de senate åren varit hög omsättning på deltidsbrandmän. Snart slutar ytterligare en.
Räddningstjänstens personal i landet består inte av enbart av heltidsanställda. Flera stationer upprätthålls av deltidsbrandmän, som har ett ordinarie arbete. De rycker ut när olyckor inträffar och har beredskap en vecka i taget.
I Tärnsjö saknas det för tillfället en deltidsbrandman och rekryteringen går trögare än vad Per-Erik Pettersson hade väntat.
- Annars har vi bra med folk i Heby kommun och vi brukar få flera sökande när vi behöver anställa, säger han.
De övriga deltidsbrandmännen i Tärnsjö får täcka upp för vakansen tills styrkan är fulltalig om räddningstjänsten om rekryteringen drar ut på tiden.
Intresset för att bli deltidsbrandman är konjunkturkänsligt. Antalet sökande är färre under högkonjunkturer. Då byter folk ofta jobb och det ibland betyder det att de flyttar. Det känner räddningstjänsten i Sala-Heby av.
- När det är lågkonjunktur är det lättare att hitta folk men under de senaste åren har det varit svårare att behålla numerären i kåren, säger Per-Erik Pettersson.
Kravet för att få anställning som deltidsbrandman är att man klarar ett arbetstest. God syreupptagningsförmåga och starka muskler är ett måste för att få anställning såväl som B-körkort. Dessutom måste man bo och arbeta på orten. Deltidsmännens ordinarie arbetsgivare får skriva på ett avtal om att de får lämna arbetet om larmet går.
- Det fungerar bra och ofta ser arbetsgivaren ett värde i att ha brandskyddskunnig personal, säger Per-Erik Pettersson.
Räddningstjänstens personal i landet består inte av enbart av heltidsanställda. Flera stationer upprätthålls av deltidsbrandmän, som har ett ordinarie arbete. De rycker ut när olyckor inträffar och har beredskap en vecka i taget.
I Tärnsjö saknas det för tillfället en deltidsbrandman och rekryteringen går trögare än vad Per-Erik Pettersson hade väntat.
- Annars har vi bra med folk i Heby kommun och vi brukar få flera sökande när vi behöver anställa, säger han.
De övriga deltidsbrandmännen i Tärnsjö får täcka upp för vakansen tills styrkan är fulltalig om räddningstjänsten om rekryteringen drar ut på tiden.
Intresset för att bli deltidsbrandman är konjunkturkänsligt. Antalet sökande är färre under högkonjunkturer. Då byter folk ofta jobb och det ibland betyder det att de flyttar. Det känner räddningstjänsten i Sala-Heby av.
- När det är lågkonjunktur är det lättare att hitta folk men under de senaste åren har det varit svårare att behålla numerären i kåren, säger Per-Erik Pettersson.
Kravet för att få anställning som deltidsbrandman är att man klarar ett arbetstest. God syreupptagningsförmåga och starka muskler är ett måste för att få anställning såväl som B-körkort. Dessutom måste man bo och arbeta på orten. Deltidsmännens ordinarie arbetsgivare får skriva på ett avtal om att de får lämna arbetet om larmet går.
- Det fungerar bra och ofta ser arbetsgivaren ett värde i att ha brandskyddskunnig personal, säger Per-Erik Pettersson.
Så jobbar vi med nyheter