Lantbrukarna runt Huddungeby mellan Heby och Harbo, uppskattar att skadorna kan komma att kosta omkring 20 000 kronor per hektar, men den prognosen är rätt osäker.
Landskapet ändrar sig längs 272:an från Uppsala i höjd med Harbo. Åkrar, hagar, ängar och dalgångar är vattenfyllda. Det är egentligen en vacker syn. Sjöar som breder ut sig. Men de fanns inte här innan helgen, och insikten att det är lantbrukarnas odlade mark som dränkts gör att de positiva känslorna försvinner.
– När jag tittade ut över mina marker i helgen blev jag chockad. Jag kunde inte fatta att det kommit så mycket regn och det blir bara värre och värre. Vattnet från Vretaån rinner nämligen ner mot mina odlade grödor, säger Daniel Röjerås.
Uppskattningsvis är 40 av hans 90 hektar översvämmade och vattenskadade. Det är oklart i dagsläget hur mycket som är helt förstört. Om höstskörden, av framför allt havre, går att rädda. Den skulle ha satt i gång om några veckor.
– Jag har ingen aning, men det verkar osannolikt när man tittar ut. Det är ingen som varit med om något liknande här.
– Visst har vi haft översvämning tidigare men inte i den här omfattningen. Det här är ett hårt slag mot inte bara mig utan alla bönderna i området.
Det är också för tidigt att uppskatta exakt hur stora ekonomiska värden som gått förlorade. Klart är i alla fall att varken han eller kollegorna i närheten har någon försäkring som täcker kostnader eller bortfallet orsakat av översvämningen.
– Finns det ens? Det är väl force majeure och jag tror inga försäkringar täcker den här typen av skador från skyfall. Privatpersoner har hemförsäkringar men vi bönder har inget sådant, säger Anders Birgersson, lantbrukare.
Det är ett tiotal lantbrukare som har sina gårdar i Huddungeby. Här var det förr i tiden en sjö, men i slutet på 1800-talet dikades den ut. Ett styvt jobb av tidigare generationer. Sjöbotten blev bördig jord och har odlats i generationer, men när regnet öste ned under helgen, 100 millimeter på kort tid, svämmade inte bara ån över, utan även närliggande odlingsmarker dränktes.
– Det är så klart risken när man odlar på områden som ligger låglänt, men samtidigt har inte den här extrema mängden regn kommit tidigare på jord som redan är vattenmättad, säger Daniel Röjerås.
Johan och Anders Birgersson har aldrig varit med om något liknande. "Det har inte heller de äldre generationerna här. Skyfallet som kom var helt enormt", säger Johan Birgersson.
Tidigare i sommar gick den extrema torkan hårt åt lantbrukarna. Daniel Röjerås jord i låglänta områden är inte lika torr eftersom vatten letat sig ned och fuktat marken. Han satte därför stort hopp till att höstens skörd av dessa områden skulle täcka upp lite av torkans bortfall.
– Men nu är jordarna översvämmade i stället. Man ser inte ens havren och det är klart att man blir besviken.
Anders och Johan Birgersson, som har sitt lantbruk ihop, ser tillbaka på ett år med minst sagt hårda prövningar.
– Allt som har kunnat gå fel har gjort det. Det här året kommer vi aldrig att glömma. Gödningskostnader som skjutit i höjden, torkan och nu översvämningarna. Nästa år kan knappast bli värre än det här, säger Johan Birgersson.
"Där nere rann Vretaån, men bron över syns inte längre utan är helt täckt av vatten", säger Anders Birgersson.
Många experter tror att extremväder med torka och skyfall kommer att bli vanligare som ett resultat av klimatförändringar. Daniel Röjerås tänker att det kommer kräva en hel del anpassningar och satsningar för att lantbrukare framöver ska klara av de nya utmaningarna.
– Vi måste till exempel rensa ut ån här så att mer vatten letar sig ned dit och även se till att ha ordentliga diken. Det är något vi ska sätta igång med så fort det är möjligt, men det är en svår balansgång, hur vi även ska parera extrem torka som kan inträffa samma sommar, säger han.