Biodlare tvivlar på att kvalster orsakar bidöd
Varroakvalstret som angriper bin förekommer numera i stora delar av Uppland. Men det finns biodlare som tvivlar på att det är orsaken till att så många bisamhällen gått förlorade de senaste två åren.
Men Ingemar Fries, professor i biodling och bisjukdomar på Lantbruksuniversitetet i Ultuna anser att biodlarna i så fall fokuserar på fel sak:
— Varroan är huvudproblemet, säger han.
Börje Svensson i Öja utanför Sala förlorade senaste vintern 58 av 70 bisamhällen och nästan lika många föregående vintern.
Fri handel med giftiga preparat
Den fria handeln över gränserna inom EU innebär att mycket koncentrerade och giftiga preparat mot skadeinsekter kan köpas av vem som helst, säger han till Vestmanlands Läns Tidning (VLT).
Enligt Börje Svensson dör många bisamhällen utan att varroakvalster hittats på bina eller i kupan. I andra delar av landet har fruktodlare slagit larm om att pollineringen av fruktträden blivit sämre.
Bitillsyningsmannen Gösta Persson i Enåker bekräftar att bidöden i Västra Uppland ökade i vintras.
— Men den förekom i stora delar av Europa. Vinterförlusterna var stora även där varroan inte finns.
"Spelar viktig roll"
Västmanland drabbades hårt, speciellt Västerås med omnejd där varroakvalstret funnits i flera år.
— Varroan spelar nog en viktig roll i sammanhanget, men jag kan tänka mig att det finns flera orsaker, säger Gösta Persson.
Biodlare i Hebytrakten bekräftar också att många samhällen blivit kraftigt försvagade
— Den kalla våren och det myckna regnandet ser också ut att minska honungsskörden säger Bertil Hansson i Torbacka utanför Tärnsjö.
Ingemar Fries säger att det naturligtvis är svårt att kategoriskt avfärda teorin om bekämpningsmedel som en orsak till den ökande bidöden de senaste åren.
— Det preparat jag tror att man åsyftar används som betningsmedel till oljeväxtfrön i bland annat Tyskland, Österrike och Frankrike - men också i Sverige, säger han.
— Men oberoende forskningsresultat tyder på att det inte drabbar bin. Då det ändå inträffat beror det på att giftet hamnat där det inte skall via damm vid sådden.
Den aktiva substansen - Imadakloprid - är vattenlösligt och har undantagsvis påträffats i nektar och pollen men i halter som inte kan bedömas skadliga för bin.
— I Sverige är betningsmängderna dessutom fem gånger lägre än där spår av substanserna hittats i andra länder.
Går att bekämpa
Ingemar Fries anser att den viktigaste förklaringen till den ökande bidöden är varroakvalstret som slår ut ett bisamhälle inom några år om inte motinsatser görs.
— Det går att bekämpa kvalstrets tillväxt effektivt med ekologiska metoder. Men det fordrar snabba insatser, kunskap, erfarenhet och noggrannhet annars blir det problem, i första hand därför att varroan efter några år skapar sekundära virusinfektioner bland bina.
Så jobbar vi med nyheter