— Det är så få skolor så det här är något som vi måste ta ett gemensamt beslut om i kommunen, säger Alexandra Gustafsson, rektor på Harbo skola.
Till hösten vill regeringen tillsammans med samarbetspartierna göra det möjligt för varje enskild rektor att bestämma om eleverna ska få betyg redan i fjärde klass. Men det är fortfarande bara ett förslag som riksdagen måste rösta om.
Om förslaget röstas igenom står alltså rektorerna i Heby kommun inför ett viktigt beslut under våren. Men än så länge råder det stor osäkerhet om kommunens fjärdeklassare kommer att betygsättas.
— För vissa elever innebär betyg en motivation och något man vill jobba mot. Men för andra skulle det bara bli en stämpel på att man inte kan, och det kan bli väldigt jobbigt för en så ung elev, så jag är lite tudelad. Just fjärde klass är en stor brytning där man går över till en ny del i kursplanen, det blir ett ganska stort hopp mellan trean och fyran. Då tycker väl jag att man behöver de där två åren att mogna innan man är redo för betyg, säger Alexandra Gustafsson, rektor på Harbo skola.
14 skolor i Sverige har på prov haft betyg från fyran sedan 2017. De skolor som varit positiva till det menar att det har blivit tydligare för eleverna och deras vårdnadshavare hur eleven ligger till och vad som behöver göras för att kunskapsmålen ska nås.
Ulrika Karlsson är rektor på Heby skola, hon håller med Alexandra Gustafsson om att det finns både för- och nackdelar med tidigare betyg. Men hon tror inte att det behövs för att det ska bli tydligare för eleverna hur de ligger till mot kunskapsmålen.
— Vi gör ju fortlöpande bedömningar av elevernas kunskaper och färdigheter oavsett om det blir ett betyg eller inte redan nu. Vi är skyldiga att återge hur eleverna ligger till i varje ämne och vad som måste utvecklas för att de ska nå de kurskrav som finns och vilka åtgärder som ska sättas in för att eleven ska nå målen. Så skillnaden blir bara att vi sätter ner det som en bokstav på ett papper, säger hon.
— Det är jag som tar det slutgiltiga beslutet. Men jag måste samla in underlag från lärarna och göra en konsekvensanalys innan vi kan ta något slutgiltigt beslut, säger Ulrika Karlsson, rektor i Heby skola.
Mats Eriksson är rektor på Hudduge byskola, som är kommunens enda friskola. Han menar att det är viktigt att frågan diskuteras noga då det är väldigt svårt att byta tillbaka om man väl har infört tidigare betyg.
— Vi har inte haft det uppe för diskussion än. Men enligt min erfarenhet, när eleverna får sina första betyg i årskurs sex, är de väldigt taggade. Jag tror att eleverna verkligen vill veta på ett tydligare sätt hur de ligger till, och där är det skillnad på ett omdöme under ett utvecklingssamtal och det kvitto ett betyg innebär. Så spontant känner jag inte att det är absolut nej till den frågan.
— Men samtidigt måste man ha klart för sig att det fungerar väldigt bra för vissa elever och sämre för andra, och man kan absolut tycka att fyrorna är väl små för betyg, så det är väldigt dubbelt. Om det sedan blir så att alla andra skolor i kommunen kommer överens om att inte införa betyg så kommer vi följa det då våra barn i stor utsträckning kommer gå i de kommunala högstadieskolorna när de är klara hos oss, säger han.
— Om man väl börjar med betyg i årskurs fyra är det väldigt svårt att sluta även om det inte skulle fungera bra, säger Mats Eriksson, rektor på Huddunge byskola.
Lena Wiik, rektor på Östervåla skola, menar att det i nuläget inte kommer tas något beslut för att införa tidigare betyg där.
— Nu har vi inte diskuterat det gemensamt i kommunen än. Men för oss känns det inte aktuellt. Det är klart att betyg kan vara en morot för vissa elever. Men pressen det innebär i så ung ålder riskerar att knäcka vissa elever, så personligen är jag emot det. Men det måste föras en mer noggrann diskussion rektorerna emellan innan det kan tas några beslut.
Lena Wiik, rektor på Östervåla skola.