— Alla beröda bör ha möjlighet att säga sin mening. Inte minst i Hebys grannkommun Sala. Vi vill komma ifrån en skiktning i indirekt och direkt berörda befolkningar, säger Peter Persson, till vardags s-kommunalråd i Jönköping.
Kommittén var i princip enig, men centerpartiets och miljöpartiets ledamot framhåller i en gemensam reservation att regeringen slutligen "skall" lyssna mer på den direkt berörda befolkningens åsikt.
— Slutliga ställningstagandet blir naturligtvis alltid i någon mening politiskt. Det går inte att komma igenom indelningsfrågor med bara juridik. Slutligen väger kulturella, näringspolitiska, ekonomiska och demokratiska aspekter väldigt tungt, säger Peter Persson.
Orimligt lång tid
Tiden mellan det att en indelningsfråga väcks och att den vid positivt beslut träder i kraft blir gärna orimligt lång.
— Vi tycker därför att regeringen skall kunna besluta om extraval i berörda kommuner och landsting för att på det sättet få en snabbare verkan av det demokratiska genomslaget.
En kommun har i dag inte rätt att ansöka om ändring i landstingsindelning. Mot bakgrund av kopplingen mellan läns- och landstingsindelning framstår det, enligt kommitten, "som naturligt att en kommun skall kunna ansöka om ändring i landstingsindelningen" och föreslår därför en lagändring på denna punkt.
Reglerna om indelningsändringar för kommuner och landsting harmoniseras genom att så långt som det är möjligt göras enhetliga.
En harmonisering av bestämmelserna för ändringar i såväl läns-, landstings- som kommunindelningen kan utformas enligt fyra olika alternativ, som kommitten dock inte tar ställning till utan vill att de skall utredas vidare:
- Riksdagen bestämmer om alla indelningssändringar genom lagstiftning.
Regeringen beslutar om alla indelningsändringar. Riksdagen bestämmer som huvudregel alla indelningsändringar, medan regeringen fattar beslut i sådana ärenden av mindre omfattning. Principen att varje landsting skall omfatta ett län tas bort.