Bävern hotar unik skog i nationalpark
Trots att jakt på bäver bedrivits i Färnebofjärdens nationalpark sedan år 2002 växer stammen i området.
Bäver har skadat aspar i svämskogen.
Foto: Hans Lundgren/arkiv
Enligt sin natur ger sig bävrarna på den unika svämskogen utmed Nedre Dalälven. Då hotar den arter som lever i och av de vattennära asparna, framför allt den nästan utrotade vitryggiga hackspetten.
Bävern var för inte så länge sedan utrotad i Sverige. Den jagades hårt för pälsens skull. Den fridlystes och har kommit igen, numera finns den i nästan hela landet och stammen är så starkt att den får jagas på nytt.
- Ytterligare en orsak till att bävern försvann var utdikningarna av våtmarker för att kunna plantera mera skog, säger nationalparkens förvaltare, Anna Jansson.
Jakttrycket på den stora gnagaren avgörs av antalet slagfällor i vattnet och hur många bosättningar som omfattas av jakten. Hon menar att bäverjakten i nationalparken är nödvändig:
- Men det finns områden där den inte får jagas. Från hyddorna därifrån kommer hela tiden nya ungar som sprider sig i parken. Någon risk för att den på nytt skall utrotas finns inte.
Många av dagens problem i naturen är människan orsaken till. I själva verket är bävern, under normala eller ideala förhållanden, en naturvårdare.
- Den dämmer i vattendragen och skapar därmed nya våtmarker där lövskog kan vandra in, säger Anna Jansson.
I nationalparken hotas i dagsläget på sina ställen lövskogen av gran som vandrar nära vattnet. Också granens utbredning måste därför stävjas.
Hur går det då för den vitryggiga hackspetten? De senaste två somrarna har åtta unga fåglar satts i voljärer vid älven och sedan släppts ut i det fria.
- De fyra som släpptes i somras verkar ha stannat kvar i parken. men bestämt besked får vi i vår då inventeringen genomförs, säger Anna Jonsson.
Så jobbar vi med nyheter