Antibiotika kan kompletteras med ägg

Antikroppar från höns kan ersätta antibiotika eftersom de inte skapar motståndskraftiga (resistenta) bakterier. I fjol inleddes en stor studie som kan leda fram till att läkemedlet anti-pseudomonas IgY godkänns. Äggen, som är råvaran, kommer från Pär-Erik Wejåkers medicinska hönseri i Vittinge.

Foto: Pelle Johansson/arkiv

Heby2013-04-13 11:04

Immunglobulin från äggula (IgY) kan bli avgörande i kampen mot infektionssjukdomar där man har problem med antibiotikaresistens. Hönan ”vaccineras” med den bakterie man vill bekämpa och bildar antikroppar som förs över i stora mängder till äggulan.

Detta specifika IgY hindrar tillväxten hos de sjukdomsframkallande mikroorganismerna och har visat sig förhindra infektioner hos människan och andra däggdjur.

I 15 år har 15–20 svenskar med den allvarliga lungsjukdomen cystisk fibros gurglat sig med IgY före sänggåendet på kvällen. En lika stor grupp i Danmark har jämförts med den svenska gruppen.

Resultaten är framgångsrika, IgY förbättrar sjukdomsförloppet avsevärt. Men för att preparatet skall registreras som läkemedel och bli tillgängligt på marknaden fordras en så kallad dubbel blindstudie i minst sex europeiska länder där hälften av patienterna, 90 personer, får IgY och den andra hälften enbart äggula.
– Studien, som EU anslagit drygt 50 miljoner kronor till, har startat i Tyskland, därefter följer Belgien, Sverige och Italien och i ett senare skede Irland och Tjeckien, uppger Anders Larsson, professor i klinisk kemi vid Akademiska sjukhusets centrallaboratorium, som koordinerar studien.

Agronomen Pär-Erik Wejåker är specialist på fåglar och driver sedan 35 år höns- och tuppuppfödning på gården i Vittinge. Han fick idén att använda antikroppar från hönsägg då han vid ett besök i Thailand år 1982 fick veta att Stillahavslax i sin rom hade antikroppar mot ett annars dödligt virus.
– Alltså finns antikroppar också i hönsägg. Även däggdjur överför antikroppar i råmjölken, men hönan är den bästa producenten, säger Pär-Erik Wejåker. Preparatet, som tas fram i Matfors utanför Sundsvall, inaktiverar den bakterie som angriper lungvävnaden hos patienter med den ärftliga lungsjukdomen cystisk fibros.

Metoden är lika enkel som genial: Tillförs en bakterie, svamp eller ett virus bildar hönan antikroppar mot dem. När Fleming av en slump upptäckte antibiotikan genom att bakterier angreps av något som bildades av en svamp i ett provrör så varnade han genast också för resistensproblemet.

Svampens skyddsmodell är mycket primitivare än ryggradsdjurens och angriper bara en liten molekyl hos bakterien som i sin tur lätt kan förändras så att antibiotikan inte fungerar längre och bakterien blir resistent.

Hönsäggets antikroppar däremot står emot resistensutvecklingen genom att antikropparna angriper många saker samtidigt, vilket gör det svårt för bakterien att undvika angreppet.

En halv äggula, 0,5 milligram antikropp, räcker till en människodos. Den är också förhållandevis billig att producera. Ett ägg kostar omkring två kronor i livsmedelsbutiken och även dessa ägg är från vaccinerade hönor. Ännu finns IgY inte för inandning eller injektion utan enbart i flytande form för behandling i munhåla och svalg. Till barn skulle den kunna ges som glass och till sjukvårdspersonal kanske i fil för att förhindra epidemier.

Omkring 100 000 människor är dabbade av cystisk fibros (CF). IgY förhindrar den aktuella Psudomonabakterien från att fästa i svalget och sedan sprida sig ner i lungorna. I stället åker bakterien ner i magen och ut i toalettstolen med avföringen.

Sedan 1983 samarbetar Pär-Erik Wejåker och Anders Larsson med andra forskare i ett gemensamt bolag, Immunsystem AB, för att utveckla IgY. Preparatet mot CF är skyddat i tio år från att bli registrerat som läkemedel genom European Medicines Agency (EMA) i London.

Varför satsar inte något stort läkemedelsbolag på att utveckla IgY som medel mot infektionssjukdomar?

– Det finns flera skäl. Läkemedelsbolagen är så stora att de främst vill satsa på mycket stora patientgrupper, exempelvis cancerpatienter eller patienter med hjärt- och kärlsjukdomar, sjukdomar i centrala nervsystemet samt komfortsjukdomar som fetma, håravfall och potensproblem.Läkemedelsbolag strävar efter största möjliga vinst. Antibiotika är billigt och ger följaktligen mindre intäkter och fortfarande hjälper antibiotika i de flesta fall, säger Anders Larsson.

– Men visst finns det stora patientgrupper där IgY redan i dag skulle kunna lindra eller bota sjukdomar. Jag tänker främst på halsfluss, multiresistenta bakterier, svampinfektioner och infektioner i mag-tarmkanalen (ehec) mot vilka antikroppar kan skräddarsys i hönsägg.

Fakta

Läkemedelslag kan hjälpa IgY

Resistenta bakterier tar allt fler liv. I Europa dör varje år 25 000 personer.

Men trots behovet av nya läkemedel försummas forskningen.

Ett sätt att stimulera den skulle kunna vara att utvidga lagstiftningen om så kallad ”orphan drugs”, eller särläkemedel, som ger skatteavdrag för dyrbara kliniska studier av nya preparat.

Om även den pågående stora studien visar att IgY är verksamt mot cystisk fibros blir preparatet sannolikt registrerat som läkemedel.

I USA hade år 2009 249 särläkemedel godkänts, jämförbart med bara tio innan nya regler för orphan drugs infördes.

Källa: Anders Larsson samt SvD Brännpunkt 20 januari 2010 där Anders Ekblom, global forskningschef, AstraZeneca, uppmärksammar behovet av mer antibiotikaforskning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om