Anrikt säteri i Harbo med i tv-program

1600-talsgodset Harbonäs säteri uppmärksammas på tisdagskvällen i tv-programmet  ”Det sitter i väggarna”, där både människoöden  och byggnaden avhandlas.

Inomhusmiljö. Althea Lindström, Elin Lindström och Gunnar Axelson i ett av de sex rummen i 1600-talsbyggnaden på 450 kvadratmeter vid Harbonäs säteri.

Inomhusmiljö. Althea Lindström, Elin Lindström och Gunnar Axelson i ett av de sex rummen i 1600-talsbyggnaden på 450 kvadratmeter vid Harbonäs säteri.

Foto: Johan Eriksson

Heby2017-11-11 18:20

Nyfikenhet om godsets historia är grundorsaken till att tisdagskvällens upplaga av det populära tv-programmet "Det sitter i väggarna" handlar om Harbonäs säteri.

– Vi sökte till programmet efter förra säsongen och blev antagna, berättar Elin Lindström, som bor på säteriet tillsammans med dottern Althea, mormor Kerstin Axelson och morbrodern Gunnar Axelson - allt som allt fyra generationer.

Själv beskriver hon sig som historienörd och lockades av programidén där historikern Christopher O’Regan och byggantikvarie Erika Åberg varvar levnadsberättelser med byggnadshistoria och renoveringstips. Under sammanlagt två veckor tidigt i våras besöktes godset av tv-teamet.

– Det var trevliga veckor, men lite jobbigt att bli filmad var det, säger Kerstin Axelson som med ett leende beskriver sig som "95 år ung" och som bara var tre månader gammal när hennes far Sven Lundberg inköpte Harbonäs säteri 1922.

Tv-inspelningen präglades av både högt tempo och noggrannhet.

– Det man bland annat slogs av var hur många omtagningar som görs innan alla är nöjda, säger Elin Lindström.

Under de två veckorna fick familjen bland annat ta del av uppgifter om säteriet som de inte visste om tidigare.

– Vi fick reda på en del spännande kuriosa, men vad det gäller får vi inte avslöja innan programmet sänds, säger Gunnar Axelson.

Det vackra godset vid Tämnarens strand i Harbonäs uppfördes i en tid när den välmående adeln samlade på gårdar, när drottning Kristina styrde Sverige och det trettioåriga kriget härjade för fullt i Europa.

– Det finns inget dokument som styrker det, men vi tror att fastigheten byggdes 1637. Min morfar talade alltid om att det årtalet funnits inristat i en bjälke i huset, berättar Gunnar Axelson.

Den som byggde huset var Görvel Posse, överhovmästarinna som bland annat servade drottningarna Maria Eleonora och Hedvig Eleonora.

– Hon var nog en rivig kvinna, född på Ängsö slott och gift tre gånger, informerar Elin Lindström.

Att bo i en byggnad på 450 kvadratmeter i ett våningsplan, med stora salar, höga tak och anrika inomhusmiljöer, är något som gårdens invånare börjat vänja sig vid.

– Jag har alltid trivts här, och bär med mig många goda minnen härifrån ända sedan barndomen, säger Kerstin Axelson.

På tisdagskvällen klockan 20.00 ska gårdens invånare bänka sig för att tillsammans se slutresultatet av tv-inspelningen som sänds i SVT1.

– Spännande, säger sjuåriga Althea Lindström.

– Och lite otäckt, säger Elin Lindström.

Blev säteri 1669

Adelskvinnan Görvel Posse af Näs fick äganderätten till Harbonäs av farbrodern Lage Axelsson Posse, dåvarande ägare av Aspnäs gård.

Den 450 kvadratmeter stora fastigheten byggdes troligen 1637 och fick status som säteri 1669 vilket innebar skattebefrielse i utbyte mot att gården tillhandahöll kronan med soldater och hästar.

På 1700-talet övertogs godset av släkten Tigerhielm, som sålde det vidare 1860.

Mellan 1860-1922 bytte Harbonäs säteri ägare ett 20-tal gånger.

1922 inköptes säteriet av VA-ingenjören och uppfinnaren  Sven Lundberg från Stockholm.

Harbonäs säteri är fortfarande kvar i släkten och bebos numera av fyra generationer.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!