Andra världskrigets ryssläger ska göras kända
Riksantikvarieämbetet har anslagit 370 000 kronor för att sprida kunskap om interneringen av flera tusen sovjetryska soldater i Sverige under andra världskriget.
Sovjetryssarna i Sverige hade tagits till fånga av tyska trupper under år 1941 och 1942 och i de flesta fall lyckats fly till Sverige från tyska arbetsläger i Norge.
Kulturarv
Det är lägerplatserna i Krampen, Baggbron och Baggå i Skinnskattebergs kommun i Bergslagen som står i fokus för det kunskapsuppbyggande projektet "Det moderna samhällets kulturarv."
Det leds av Länsmuseet i Västerås med kulturchefen i Skinnskatteberg, Curt Nilsson, som ansvarig för den lokala samordningen.
- När vi för en tid sedan var ute på fältstudier och tittade på fornlämningar här i kommunen blev vi uppmärksammade på att Krampenlägret håller på att växa igen, säger Curt Nilsson.
Lägerplatsen skall röjas av och barackernas inbördes placeringar och de kvarvarande fysiska lämningarna märkas ut. Ett delmål i projektet är att lägerplatserna utvecklas till besöksmål för allmänheten. Den främsta målgruppen utgörs av skolungdom.
Bönhörda
Yngve och Barbro Gunnarsson i Kolsva har i flera år kämpat för att rysslägren skall uppmärksammas av myndigheterna. De tycker nu att de blivit bönhörda:
- Speciellt viktigt är det att projektet vänder sig till skolan, säger Barbro Gunnarsson.
— Och att den här delen av vår samtidshistoria blir mera känd och genom det här anslaget på sätt och vis också officiellt erkänd, säger Yngve Gunnarsson.
Material i form av intervjuer, artiklar, dokument, kartor och fotografier skall nu sammanställas och användas för att producera studieunderlag, handledningar, skyltar och mindre publikationer.
För det andra steget under år 2005 har Länsmuseet sökt ytterligare 280 000 kronor. Då skall lärare i kommunen utbildas i pedagogiska metoder för skolbesök på lägerplatserna och en mindre utställning för skolbruk tas fram.
"Ett besök på platsen för ett interneringsläger kommer att utgöra ett viktigt steg i medvetandegörandet", står det i projektansökan som nu alltså beviljats.
Det framgår också av ansökan att tänkbara samarbetspartner är Forum för levande historia, Centrum för multietnisk forskning i Uppsala, Programmet för studier kring Förintelsen och folkmord.
Så jobbar vi med nyheter