Nyligen rapporterade UNT om Magnus Johansson i Huddunge som sågade sig själv i benet så illa att ambulans tillkallades, men ambulansen blev kraftigt försenad. Anledningen är att ambulansen visades in på fel väg av navigationssystemet.
Kjell Bjervner har arbetat som ambulanssjukvårdare i Uppsala län i flera decennier. Han blev inte överraskad när han läste om Magnus Johansson i tidningen.
— De allra flesta gångerna kommer vi fram till rätt plats, men att vi hamnar på fel vägar som gör att utryckningen tar längre tid än den behöver är inte alls ovanligt, säger han.
Hur är känslan i ambulansen när ni märker att ni har blivit ledda till en långsammare väg?
— Lindrigt sagt blir det en väldig frustration. Vi har ofta ny personal utan lokalkännedom och om man åker långt ute på landsbygden så hittar inte jag heller. Då måste vi kunna lita på att navigationen är korrekt för att vi ska kunna sköta vårt jobb, men som det är nu kan vi inte göra det och det blir en väldig otrygghet.
Kjell Bjervner menar att det konsekvenserna av de här problemen kan bli stora för den som är i behov av en ambulans.
— Det kan ju handla om ett hjärtstillestånd eller ett drunkningstillbud där varje minut är livsviktig. Att vi då kan komma både 10 och 20 minuter för sent på grund av att vi har tagit fel rutt är såklart upprörande.
Men det innebär också en stress för ambulanspersonalen som får mindre tid att förbereda sig på den vård som den skadade eller sjuka personen behöver.
— Vi får egentligen två typer av information innan vi åker ut, det ena handlar om hur det är ställt med patienten och det andra är var vi ska. Den som inte kör ambulansen vill gärna förbereda sig på behandlingen man ska ge patienten. Om man då inte hittar dit och måste koncentrera sig på att vara kartläsare istället påverkar det såklart vården vi ska ge patienten.
Vad tycker du att man måste göra för att hitta en lösning på det här problemet?
— Det offentliga kartnätverket måste uppdateras oftare. Enligt min uppfattning beror många av de här felåkningarna på att kartorna är gamla och inte har färskare information om hur framkomliga olika vägar är. Sedan är våra översiktskartor för dåliga, där finns varken järnvägar eller nyare vägar med och är väldigt schematiska så det slutar ofta med att man ändå får gissa sig fram.