Älgbrist begränsar höstens jakt
Mycket talar för att jaktlagen i Östervåla och Nora (Tärnsjö) även i höst bara kommer att skjuta ett mindre antal årskalvar under älgjaktenOrsaken är älgbrist som i sin tur beror på för kraftig avskjutning på senare år.
— Det är ingen större nytta med den återhållsamheten om vi skjuter fjolårskalvarna i höst. Det tar två år innan älgen blir könsmogen, säger Jan-Erik Åhlander i Åkerby, Östervåla.
Numera får områdena på sina årsmöten själva avgöra hur många älgar samt kön och ålder på dem som får fällas. Årsmötena är i maj. Men redan i februari samlades jaktledarna i Östervåla för att diskutera frågan:
— Jag tror att det finns en majoritet för att fortsätta med en försiktig kalvavskjutning, men det är på årsmötet i maj som det definitivt avgörs, säger Jan-Erik Åhlander.
Riktmärke
En vinterstam på sju till åtta älgar per 1 000 hektar (ha) är riktmärket för jägarna, två till tre älgar på den ytan förespråkas av skogsbolagen som vill minska älgens bete i tallplanteringarna.
Vid en flyginventering år 2002 fanns i genomsnitt 4,7 älgar per 1 000 ha i Östervåla viltvårdsområde som omfattar cirka 20 000 ha.
I Nora säger jägaren Ingemar Larsson att det inte skadar att hålla igen avskjutningen på vuxna djur ett år till.
— Älgen är också ojämnt fördelad inom vårt älgskötselområde som omfattar Nora och Buckarby jaktvårdsområden. Men det är dåligt i Råsbo också som hör Enåker norra jaktvårdsområde.
Bättre i Harbo
I Harbo älgskötselområde är emellertid tillgången betydligt bättre, i alla fall i de södra och västra delarna.
— Man kan inte skjuta mer än tillväxten som är 50 procent. Skjuter man 25 älgar måste alltså minst 50 finnas kvar, säger Sven-Olov Ohlsson i By, Harbo. Typen av biotop spelar också in för tillgången.
— Där våra marker möter Östervålajägarnas är det litet älg därför att åkermarken dominerar. Älgen vill ha skog.
Så jobbar vi med nyheter