Den är mindre än den vanligare skogsmyggan, aggressivare och kan flyga mycket längre än andra myggarter.
Befolkningen i Nedre Dalälven, cirka 12 000 personer på sommarhalvåret, har flytt myggstormen om de kunnat, eller hållit sig inomhus och satt igen ventilationen för att få att freda sig.
För elva år sedan startades ett femårigt projekt för att utprova effekterna av det biologiskt bekämpningsmedel BTI som hade använts på kontinenten i flera decennier. Projektet var ett resultat av dåvarande miljöminister Kjell Larssons besök i Östa vid Tärnsjö i augusti 2000. Turisterna hade flytt stugbyn och campingen:
– Så här kan ni inte ha det, utropade ministern och försökte skydda sig.
Vårfloden översvämmar Dalälvens nedre lopp. Det är den årliga cykeln som skapat de unika naturvärdena i Färnebofjärdens nationalpark. Men den underhåller också översvämningsmyggans livsbetingelser, för när vattnet drar sig tillbaka dröjer det i ojämnheter i marken och där utvecklas de nya myggenerationerna när vattnet stannar av och syrehalten sjunker.
BTI slår ut 90 till 98 procent av myggpopulationerna. Det är endast i larvstadiet medlet verkar. Frivilliga hjälper forskarteamet från Uppsala universitet att hålla koll på antalet simmande mygglarver i gölarna på Nordmyran väster om samhället. När de blir talrika har man några få dygn på sig att handla. Forskargruppen rekvirerar helikopter, kör fram bekämpningsmedel och spridardon. Forskargruppen, som arbetar fram kartunderlaget för insatserna, följer sedan successivt medlets verkan på marken.
Efter en vecka kan barnen leka utomhus igen, lantbrukare och hästägare släppa sina djur på bete, och den lokala turismbranschen andas ut.
Men metoden är kostsam och senast i fjol saknades pengar till en nödvändig avslutande insats över hela Nedre Dalälven. En besvärlig myggsommar, det vill säga då regn och sol byter av varandra, kräver tre till fyra omfattande bekämpningar. Det är fråga om stora arealer som sträcker sig från Sonnbo vid Avesta till via Tärnsjö, Österfärnebo, Söderfors till Mehedeby.
BTI är dyrt. Det tillverkas i USA och kommer med båt till Antwepen och därifrån på lastbil till Sverige. Regeringen anslog i december i fjol sju miljoner kronor till år 2013. Berörda kommuner och regionförbund förväntas skjuta till ytterligare fyra miljoner. Men i december var den uppsagda forskargruppen i färd med att avveckla sin verksamhet. Forskarna, som driver och genomför den operativa verksamheten, kräver nu att en ny huvudman för bekämpningen utses, exempelvis en fristående stiftelse.
Föreningen för myggbekämpning, en rikstäckande organisation som i fjol bildades i Österfärnebo, har inbjudit professor Norbert Becker till en föreläsning i Uppsala den 22 april om 33 års erfarenheter från BTI-bekämpningar i Rhendalen.
– Det är en medborgarrättsrörelse man startat, säger Arne Ruth, Dagens Nyheters tidigare chefredaktör och fritidsboende i Mehedeby. Uppgiften blir att skapa samhällsdebatt och det fordrar väl underbyggda argument, fakta helt enkelt.
Myggproblemet tippas bli en allt större samhällsfråga i takt med att myggen sprider sig i landet. De naturskyddande myndigheterna inkluderar inte människan i skyddet av naturvärden. Politikerna kommer att tvingas ta ställning till det.
Forskarna i Nedre Dalälven har förvisso mött motstånd också de egna leden. Det har ifrågasatt om BTI verkligen är så harmlöst för alla andra arter i naturen utom för stickmyggor som forskargruppen i Uppsala hävdar. Länsstyrelsen i Gävleborgs län driver sedan ett par år projektet ”Människor, mygg och natur i Nedre Dalälven”.
I samverkan med allmänheten studeras möjligheterna att på sikt kunna hålla nere myggpopulationerna med ändringar i älvens vattenförening, samt genom hävdande av älvängarna:
– I jämförelser som gjordes i fjol efter översvämningar visade det sig att de älvängar som slagits och betats hade mellan 45 och 70 procent färre mygglarver än de ohävdade områdena, uppger projektledaren Anna-Carin Lundqvist,. Hon tillägger dock att tills vidare kommer det att behövas BTI för att stå emot myggen i Nedre Dalälven.
Ett annat problem är den omfattande byråkratin varje höst och vinter för att få myndigheternas tillstånd för bekämpning från luften. Stora arealer är skyddade. De senaste åren har Naturvårdsverket bett regeringen att besluta om tillstånden.
Medan denna byråkrati pågår sprider sig våtmarksmyggen. Den finns också i byarna Huddunge norr om Heby och Domta utanför Enköping och dök i fjol upp vid golfbanan i Kristinelund väster om Uppsala. Den finns numera också i Danderyd och Enhörna, i Värmländska Deje och Sunne, vid sjön Östen i närheten av Skövde samt i Norberg i Bergslagen