– Det var nödvändigt att agera på en gång, även om vi inte fått alla förklaringar, säger kommunalråd Marie Wilén (C).
Planen var att ta upp delårsrapporten i kommunstyrelsen i oktober, men eftersom siffrorna försämrats var den uppe redan i september, vilket tidningen skrev om då.
Siffrorna är desamma, men nu finns detaljerade förklaringar till det dåliga resultatet.
Under 2018 räknar Heby kommun med att spräcka budgeten med 46,9 miljoner kronor. Eftersom de hade budgeterat ett plus på 19,8 miljoner blir minusresultatet 27,1 miljoner kronor i förhållande till ett nollresultat.
– Ibland i diskussionerna tror man att det räcker att gå plus minus noll, men det är inte långsiktigt hållbart. Det är alltid viktigt att ha ett plusresultat för att kunna investera och öka sitt sparande, förklarar Marie Wilén.
Delårsrapporten gäller januari–augusti och visar att alla utom bygg- och miljönämnden går back i år. Störst minus har utbildningsnämnden som beräknas överskrida budgetprognosen med 23,9 miljoner. Det handlar främst om grundskolan (-9,1 miljoner), förskolan (-7,6 miljoner) och gymnasiet (-5,1) som inte har kunnat uppfylla besparingskraven. Dessutom blev intäkterna för flyktingverksamheten lägre än budgeterat, vilket UNT rapporterat om tidigare.
Näst störst minus finns inom vård- och omsorgsnämnden, drygt 19 miljoner. Där överstiger äldreomsorgens kostnader budgeten med 12 miljoner, vilket förklaras av ökade kostnader för övertid, mertid, sjuklön och hyrpersonal.
Även individ- och familjeomsorgen går mycket back, 10,5 miljoner. Skälet är en ökning av antalet placeringar av vuxna och missbrukare, att fler hushåll behöver försörjningsstöd och att antalet placerade barn ökat.
Kultur- och fritidsnämndens minus på 1,7 miljoner beror till största delen på att de inte kunnat infria besparingskravet. Samhällsbyggnadsnämndens 1 miljon kronor i minus förklaras med högre kostnader för snöröjning och halkbekämpning. Även kommunstyrelsen överskrider budgeten, med 0,5 miljoner kronor, främst för att kostnaderna för flyktingverksamheten inte kunnat anpassas i takt med att intäkterna för ändamålet minskat.
Samtliga styrelser och nämnder jobbar med att minska sina underskott.
– Det har de gjort sedan i våras. Dels anpassar de sina verksamheter till den ekonomi de har. Dels minskar de sina kostnader med anledning av att de tappar intäkter, säger Marie Wilén.