"Vi använder lokaler som inte är anpassade till lärande", säger Anna Johansson, högstadierektor i Östervåla.
Som UNT har berättat är Heby den kommun i länet där minst andel niondeklassare går ut skolan med betyg i alla ämnen. Bara 52 procent av förra årets nior klarade kunskapskraven i Östervåla.
En bidragande orsak till detta kan vara brist på lokaler. Enligt Anna Johansson, högstadierektor i Östervåla, saknas både utrymmen för skåp och anpassade klassrum för flera elever.
– Det märks framför allt på elevernas mående, säger hon.
Här är den nya utbyggda delen av mellanstadieskolan på Östervåla skola. Byggnaden stod klar 2019.
Östervåla skola byggdes ut för drygt tre år sedan. Då byggdes en ny del för mellanstadiet samt att matsalen byggdes ut. Men då både Heby och Östervåla har växt ytterligare de senaste åren, med många nyinflyttade barn, har det blivit ännu trängre på skolan.
Flera salar och andra utrymmen, gjorda för klasser omkring 20 elever, huserar i dag uppemot 30 elever.
– Vi har i dag hemklassrum. Eleverna har egna klassrum som de går till. Men det har varit svårt. Två klasser har i dag sina klassrum intill expeditionen där vi i personalen sitter.
"Vi är så många så när vi ska gå och äta samtidigt går det så långsamt att vi missar lunchrasten ibland", säger Lily Nilsson, 8 år. Mamma Sanna är oroad över dotterns situation. Efter skolstarten har flera klasser slagits ihop och därmed växt, efter beslut från skolledningen.
Även på F-6-skolan i Heby är det trångt. I dag går sjätteklassarna, som tidigare gick i högstadiets lokaler, i F-6-byggnaden. Enligt föräldrar som UNT pratat med har det gjort att klasserna har vuxit med runt tio elever. Något som P4 Uppland rapporterade först.
– Min dotter har autism och har det jättejobbigt för att de är så många nu. Vissa dagar orkar hon inte vara på fritids, säger Sanna Nilsson, mamma åt 8-åriga Lily i tredje klass.
Lily själv tycker att det blivit jobbigare efter skolstarten.
– Ibland är det så stökigt att jag inte ser tavlan, säger hon.
"Det har precis varit en pandemi. Här stoppar man in runt 25-26 barn i samma klassrum utan en fungerande ventilation. Hur tänkar man då?" säger Gernas Molla som har två barn på Heby skola.
Gernas Mollas har två barn på skolan. Han är mycket kritisk till att klassrum på F-6-skolan i dag inte har fungerande ventilation. Den dömdes tidigare ut i en riskanalys av skolan. En analys som han fick ut först efter ha medverkat i media.
– Det är för dåligt. Man önskar överlag ett bättre bemötande. Men det är som att man inte kan stå för besluten offentligt.
Ulrika Davidsson är rektor på Hebys F-6-skola. Hon beklagar att Gernas Molla inte fick ut riskanalysen tidigare.
Ventilationsproblemen ska enligt henne gälla fem av totalt tolv klassrum. Klassrummen används dock sällan fullt ut. Samtidigt som fastighetsägaren just nu utreder för att åtgärda ventilationen, uppger hon.
"Vi ville få en ökad måluppfyllelse bland våra elever. Då såg vi över det system vi hade. Vi kom fram till att vi ville ha fler vuxna som kan hjälpa till och stötta elever i klassrummen", säger Ulrika Davidsson, rektor för F-6 på Heby skola.
Enligt rektorn är det skolan själva som valt att slå ihop klasserna. Det för att få ett så kallat treläraresystem. Endast förskole-, första- och andraklass ska ha blivit större, menar rektorn.
– Tidigare hade vi tre klasser i dessa åldrar. Då kunde en lärare bli ensam med 18 elever. Det ville vi bort ifrån. Nu är de tre lärare på två klasser samt en eller flera elevassistenter. På så vis har eleverna fler vuxna omkring sig större del av tiden.
Om många elever får det svårt att hänga med på grund av för stora klasser, är ni beredda att tänka om då?
– Vår riskanalys är ett levande dokument. Vi tittar hela tiden på vad som funkar och inte. Om det är så att flera elever har det jobbigt och får väldigt svårt att koncentrera sig, då måste vi titta på det här och kanske tänka om.
Vad kan ni göra?
– Då får vi se om vi måste dela klasserna fler gånger under dagen i mindre grupper och konstellationer så eleverna kan hitta studiero i ett mindre sammanhang. Vi har jobbat i den här nya organisationen i fyra veckor och vi kommer att förändra och förbättra under hela läsåret för att göra det bästa för våra elever.