Staffan Lund och Yngve Melin är ordförande respektive vice ordförande i Vansjö Nordsjö vattenvårdsförening. Nu försöker de tillsammans med övriga fastighets- och markägare runt sjöarna få till en reglering av sjöarna.
– Översvämningarna i Heby blev en ögonöppnare för många. Det som hände visar att tätorter och landsbygd behöver en effektivare förvaltning av gemensamma sjöar och vattendrag, säger Staffan Lund, ordförande i Vansjö Nordsjö Vattenvårdsförening.
Förutom att klimatregleringen gör att sjöarna kan fungera som ett utjämningsmagasin vid extremväder påverkas också vattenkvaliteten på ett positivt sätt. Problemen med övergödning är stora och de två grunda slättsjöarna – som är sammankopplade genom ett smalt sund – har dålig ekologisk status. Därför har Vansjö Nordsjö Vattenvårdsförening i många år arbetat för att få till en regleringsdamm vid utloppet i Vansjöns södra ände och på så sätt få en mer naturlig variation av vattennivåerna i sjöarna och därmed friskare vatten.
– Om sjöarna har en naturligt varierande vattennivå med ett högt vattenstånd på våren, lägre på sommaren och högre på vintern ökar man sjöarnas egen reningskapacitet och vattnet blir mer syrerikt. Då är det också renare vatten som förs vidare ut i Örsundaån och till Mälaren, säger Staffan Lund.
Tankarna föddes i slutet av 1990-talet.
– Vintern 1996 bottenfrös sjöarna och massor av fisk dog av syrebrist. Då insåg vi att något måste göras, berättar Yngve Melin som är vice ordförande.
De redan från början grunda slättsjöarna har sänkts i två omgångar för att skapa mer jordbruksmark. Ett vassbälte vid utloppet till Örsundaån bromsar vattnet i dag, men vassbältet växer till för varje år och riskerna för översvämning av lågt liggande bebyggelse och jordbruksmark ökar när det blir mer extremväder. Klimatregleringen är därför viktig för oss som driver jordbruk och bor runt Vansjön och Nordsjön, påpekar Yngve Melin.
Mark- och fastighetsägarna har genom åren två gånger ansökt om att få bygga en regleringsdamm. Båda gångerna har mark- och miljödomstolen sagt nej, första gången 2006, andra gången 2022. Ett av skälen som domstolen motiverade avslaget med var att samrådet inte hade genomförts enligt lagkraven.
– Vi var mitt i pandemin när samrådet skulle göras och man fick inte samlas för samråd då. I stället hade vi flera samrådsmöten digitalt och besökte många av markägarna, förklarar Staffan Lund.
Nordsjö och Vansjö ligger cirka en mil norr om Heby samhälle.
Nu förbereder sig mark- och fastighetsägarna för en tredje ansökan. Det som inleddes som ett projekt för att rädda sjöarna har genom åren fått fler syften. Friluftslivet och livsmedelsförsörjningen och klimatförändringarnas effekter förde in ytterligare ett perspektiv i projektet: Riskhantering. Något som blev extra aktuellt tidigare i år.
Den stora översvämningen i Heby kommun efter de kraftiga skyfallen i början av september ledde till att bland annat reningsverket i Heby svämmade över och orenat avloppsvatten släpptes ut i Örsundaån under flera dagar. Örsundaån startar vid Vansjöns utlopp och rinner genom centrala Heby. Det hade kanske undvikits om klimatregleringen fått klartecken tidigare.
– Om vattenregleringen varit på plats hade Vansjön kunnat användas som magasin och bromsat flödet i Örsundaån. Därmed hade effekterna av skyfallen mildrats, säger Staffan Lund.
Byggandet av själva dammen beräknas kosta mellan 10 och 15 miljoner kronor. Vattenregleringen planeras att styras med automatik. Att projektet blir av är dessutom viktigt för fler. Det finns flera platser i landet där liknande insatser behöver göras. Därför anser Staffan Lund att myndighetsutövningen måste anpassas.
– Projektet med en klimatreglering av Vansjön och Nordsjön visar att det finns ett glapp mellan samhällets strategiska mål vad gäller vatten och själva verkstan i myndighetsutövningen. I fallet med mark- och miljödomstolen så är samhällets mål tydliga men myndigheten tillämpar en vattenlagstiftning som skapades för att nå andra mål. Det blir problematiskt för oss som vill lämna över våra marker och vatten i ett bättre tillstånd till nästa generation, säger Staffan Lund och Yngve Melin.
– Oavsett om vi är mark- och fastighetsägare eller ansvariga i viktiga myndigheter behöver vi vara självkritiska. Gör vi rätt saker, har vi lyckats bra hittills, ser vi helheten i landskapet och är styrningen mot målen tillräckligt stark? Det är superviktiga frågor att ställa när klimatet blir extremare.