Det var i mitten av 00-talet som Harbobon Hans-Göran Björk genom sitt engagemang hos hjälporganisationen Hoppets stjärna kom i kontakt med fängelset Shimo La Tewa i den kenyanska staden Mombasa. Genom åren hade fängelset, som inhyser sammanlagt 3400 fångar, skapat ett rykte om sig som ett av Afrikas tuffaste.
– Under den tiden behandlades fångarna mer eller mindre som djur, förhållandena var verkligen vidriga då, berättar Hans-Göran Björk.
56-åringen, som flyttade till Harbo i början av förra året, har en bakgrund som bland annat tidnings- och radiojournalist, författare, debattör och ekonomisk konsult, men också som verksam inom frivilligorganisationer och har i samband med det besökt Afrika vid många tillfällen. Och det första besöket vid fängelset Shimo La Tewa satte ett outplånligt avtryck hos honom. Det gällde inte minst besöket vid kvinnoavdelningen på fängelset, som vanligtvis inrymmer drygt 400 kvinnor, varav också ett antal barn. Många kvinnor som sitter på fängelset har hamnat där på grund av prostitution eller för att de tagit livet av sina män, berättar Hans-Göran.
– Det är många kvinnor i Kenya som lever under förtryck av sina män, och ibland händer det att någon inte orkar mer och tar livet av sin man, vilket resulterar i 17-18 år i fängelse. Har kvinnan barn får det följa med till fängelset och stanna tills det är fyra år gammalt, sedan placeras det på statligt barnhem, berättar han.
Gemensamt för både män och kvinnor på fängelset är att de oftast hamnar i svår social isolering, utestängda av både samhälle, släkt, familj och tidigare vänner. Men när det gäller Shimo La Tewa förändrades klimatet inne på fängelset dramatiskt sedan institutionen fick en ny kvinnlig fängelsechef 2006. Wanini Kireri, som numera är en av Kenyas mest kända kvinnor, införde nya humanare direktiv på fängelset.
– Det infördes bland annat olika typer av aktiviteter för fångarna där frivillorganisationer också fick vara med och engagera sig, förklarar Hans-Göran.
Under 2013 har han själv varit en av de drivande personerna i ett hjälpprogram som syftar till att ge frigivna fångar chansen till ett fungerande liv efter fängelsevistelsen.
– Vi har inlett med ett tjugotal manliga fångar som under 2014 slussats ut till olika typer av hantverksjobb inom frivilligorganisationer. I vanliga fall är det 80-procentig återfallsfrekvens, men av de här tio personerna har ingen återfallit i brott, berättar han.
För drygt ett år sedan erbjöds Hans-Göran Björk en plats i den nytillsatta fängelsestyrelsen som han tackade ja till.
– Sannolikt är jag den ende vita personen som sitter med i en afrikansk fängelsestyrelse, säger Hans-Göran som just nu arbetar på ett utökat program med sikte att hjälpa frigivna fångar att anpassa sig till det vanliga samhället.
Idén att tillbringa julen på fängelset hade han burit på en tid när han strax före jul bestämde sig för att göra allvar av planerna. Förberedelserna inför resan handlade framför allt om att samla in pengar på olika sätt. När han kom ner till Mombasa dagarna före jul handlade han enkla julklappar som han sedan delade ut till de drygt 250 kvinnorna och de 20-talet barnen på kvinnoavdelningen samtidigt som en cateringfirma serverade mat till alla på avdelningen.
– Att se en fånge krama en toarulle och vara lycklig över en sån känns konstigt när man är svensk. Men så är det inne på fängelset, att mitt i allt det svåra finns det en glädje bland fångarna som är svår att förstå, säger Hans-Göran.
Sedan Västra Upplands besök har Hans-Göran hunnit med ytterligare en visit i Afrika. Denna gång i Somaliland, på officiell inbjudan från landets regering tillsammans med en delegation på ytterligare ett tiotal svenska myndighetspersoner och företagsledare. Resan, som innefattade nio dagar, handlade för Hans-Görans del bland annat om att ge rådgivning i fängelse-, utbildnings- och ekonomifrågor.