Vi är mitt uppe i mykoplasmavågen och det är än så länge svårt att säga när smittspridningen i Uppsala kan minska.
– Detta kan hålla på under en längre tid, det kan hänga kvar under den kalla säsongen. Det går inte lika snabbt som en influensatopp som håller på i några veckor och sedan klingar av, säger Anna Gillman som är biträdande smittskyddsläkare i Uppsala.
Mykoplasma cirkulerar i samhället året runt men de senaste månaderna har det varit en ovanligt hög topp. De flesta får milda symtom, och endast några få personer vårdas just nu på Akademiska sjukhuset för lunginflammation.
Om vi i stället tittar på hela landet så har 500 personer behövt sjukhusvård för mykoplasma under september, enligt Socialstyrelsen. Det kan jämföras med 200 personer som var toppnotering för en enskild månad före pandemin.
– Den troliga förklaringen till att vi ser många sjuka nu är att mykoplasma nästan inte spreds alls under pandemins första år. Det har lett till att immuniteten i samhället har försämrats, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén som också är infektionsläkare och professor vid Sahlgrenska akademin.
De flesta blir alltså inte särskilt sjuka av mykoplasman. Men det kan vara jobbigt ändå med en ihållande hosta. En hosta som kan hålla i sig i veckor, ibland månader.
– Bakterierna sprids främst när man hostar och smittsamheten är som störst i början av sjukdomen och minskar successivt med tiden, säger Gisslén.
Inkubationstiden för mykoplasma är ganska lång, det kan ta två till tre veckor från smittotillfället till dess att du blir sjuk. Därför är det väldigt svårt att begränsa spridningen av bakterien.
– Känner man sig sjuk och har feber bör man hålla sig hemma, särskilt de första dagarna. Annars är det oftast inte nödvändigt, säger Gisslén.
Det troliga är att vi efter en smittotopp kommer att återgå till mer normala nivåer av mykoplasma i samhället. Men om det blir samma spridning även nästa år går inte att säga ännu. Det kan krävas fler smittotoppar innan normalläge nås.
Det finns inget vaccin mot mykoplasma. De som drabbas av lunginflammation behandlas vanligen med antibiotika, men då hjälper inte vanligt penicillin som används mot många andra lunginflammationer. Penicillin slår nämligen mot bakteriernas cellvägg, något som mykoplasma saknar.