Det enda som hjälper under ett migränanfall är att ligga eller sitta stilla i ett mörkt, tyst, rum. Hon visar hur hon lägger kuddarna för att kunna ligga så still som möjligt.
Nanna Olson är en av alla Uppsalabor som lever med sjukdomen migrän.
Hon har ett migränanfall nästan varje dag.
– Det känns som att någon försöker gröpa ur huvudet med en sked. Min triggerpunkt, där smärtan kommer från, sitter ovanför ögat, säger Nanna Olson och tar sig på ögonbrynet.
Hon har migrän med aura som gör att det i början av ett anfall blixtrar för ögonen. Nanna Olson får svårt att se klart och sluddrar. När ett anfall väl har kommit kan hon inte göra annat än att ta medicin och stänga in sig i sitt sovrum i Fålhagen. Som värst kan ett skov hålla i sig i 36 timmar, men med medicin förkortas anfallet till två timmar.
– Jag har fått acceptera att det kommer vara så här för mig största delen av mitt liv.
Migränen går upp och ner. När vi träffas är det en sämre period vilket gör att hon behöver vara sjukskriven på 50 procent. I bättre perioder har hon ett anfall en gång i veckan.
Medicinen som dämpar och förebygger skoven har hon alltid med sig.
Upp till 15 procent av den vuxna svenska befolkningen tros lida av migrän, enligt hjärnfonden. Men av dem som lever med migrän saknar många en migrändiagnos, pekar en ny undersökning på. Utan diagnos kan man inte få rätt hjälp.
– Migrän kan förvärras om den inte behandlas i tid. Genom rätt behandling kan man till exempel ibland undvika att kronisk migrän utvecklas. Det innebär att man har huvudvärk 15 dagar eller mer i månaden, säger Johan Holm, senior medicinsk rådgivare på läkemedelsföretaget Pfizer.
Den nya undersökningen "Leva med migrän i Sverige" har gjorts av analysföretaget Verian på uppdrag av Pfizer för att få en överblick över migränvården. Över hela landet har cirka 3 000 personer mellan 18 och 74 år fått svara på enkätfrågor om hur migränen påverkar deras liv. De som svarar lever antingen själva med migränsymtom eller är anhörig till någon som gör det.
Nanna Olson är en av alla dem som drabbas av migrän.
Varför så få har en migrändiagnos vill Johan Holm inte spekulera om.
– Undersökningen indikerar att det finns ett behov att ytterligare se över tillgängligheten i migränvården i Sverige, säger han.
Frågar man Kjell Grip handlar det om okunskap. Han är ordförande i huvudvärksföreningen i Uppsala.
Själv har Kjell Grip dragits med episodisk migrän hela livet och beskriver det som ett dolt handikapp.
– På jobbet fick jag höra: "Alla har huvudvärk ibland". De tvekade på om jag verkligen var sjuk när jag var hemma från jobbet.
En gång tog han medvetet inte sin medicin när ett anfall var på gång. När kollegorna fick se vad som hände med honom under ett migränanfall slutade diskussionerna om Kjell Grip verkligen var sjuk när han var hemma från jobbet.
Det första migränanfallet fick Kjell Grip redan som tioåring – det var 70 år sedan.
Hur känns ett migränanfall?
– Som att någon slår en med en hammare i tinningen. När den väl kommit finns det inget som hjälper.
Cirka två procent av den vuxna befolkningen tros ha kronisk migrän – den allvarligaste formen där man har fler än 14 migrändagar i månaden. Baserat på hur många som bor i Uppsala län motsvarar det cirka 5 500 personer, men på Akademiska sjukhusets neuromottagning finns bara omkring 420 patienter inskrivna.
Sven Jackmann, överläkare på neuromottagningen, kan inte säga säkert varför många saknar en diagnos. De som har ett, kanske två, anfall per år accepterar sin situation och söker inte hjälp, är hans bild. Det finns också ett stigma om att migrän är en sjukdom som bara drabbar kvinnor i samband med mens, vilket inte stämmer.
– Migrän behöver forskas mer på. Jag tror att migrän har en större belastning på samhället än vad siffrorna visar.