Tanken var att den nya närvårdsenheten i Tierps vårdcentral skulle ha öppnat i januari förra året. Multisjuka äldre, som är för sjuka för primärvården och i vanliga fall belastar akutmottagningen, skulle få vård här i stället. Därför anställdes verksamhetschef, koordinator, farmaceut och sju undersköterskor. Efter hand växte personalstyrkan med fler undersköterskor, sjuksköterskor, kurator, medicinsk sekreterare, dietist och måltidspersonal. Men det dröjde ända till 5 september innan någon patient togs emot.
– Vi hade problem med lokalerna och de behövde anpassas för verksamheten. Därför drog det ut väldigt på tiden, säger Therese Annas-Ljung, verksamhetschef för närvården i Tierp-Älvkarleby.
Vad gjorde ni under den här tiden?
– Vi jobbade mycket med förberedelser inför att mottagningen skulle öppna. Arbetade bland annat fram riktlinjer, rutiner, policydokument, internutbildningar, verksamhetsbeskrivningar och patientflöden. Det här var under pandemin också och därför försvårades det arbetet. Det blev många möten på distans.
Men behövde ni vara så många för planeringsarbete?
– Det vill inte jag svara på. Det får du fråga någon som har mer övergripande ansvar.
Under perioden 1 januari 2022 till 5 september 2022 anställdes 7 sjuksköterskor, 15 undersköterskor och 7 övrig vårdpersonal. Ungefär fyra miljoner kronor har betalats ut i grundlön utan att en enda patient behandlats. Enligt Charlotta Thermaenius, tf verksamhetsområdeschef på Region Uppsala, var anledningen till att närvården höll stängt inte bristfälliga lokaler utan att det inte gick att få tag på någon läkare som ville jobba där.
– Vi kan inte öppna om det inte finns några läkare på plats. Lokalerna var väl inte perfekta från början men med lite anpassningar fungerade det, däremot var det desto svårare att anställa läkare. Nu har vi två på plats och verksamheten rullar på för fullt.
Charlotta Thermaenius anser att läget inte var optimalt med så många anställda och inga patienter att behandla, men att det ändå behövs förberedande arbete innan vårdavdelningen kan öppna.
Ska inte vårdpersonal främst arbeta med patienter?
– Det behövs även personal som är nära verksamheten, som sjuksköterskor och undersköterskor, för att få till rätt planering med läkemedel, utrustning och rollfördelningar. Vår förhoppning var att få i gång verksamheten tidigare än vad som sedan blev fallet och därför ville vi ha personal på plats när väl läkarna var anställda.
Samtidigt råder det stor brist på vårdpersonal i andra verksamheter, kunde ni inte låna ut personal dit?
– Vi försökte det, men det var alldeles för krångligt och det går inte bara att placera om personal rakt av. Vi fick ändå till lite utlåning av anställda, bland annat till grannverksamheten på vårdcentralen, i samband med att närvårdsenheten väl hade öppnat.
I september började dagpatienter att tas emot och 15 januari startade dygnet runt-verksamheten på närvårdsenheten i Tierp-Älvkarleby. Det är ett år efter planerad öppning och sedan september har ungefär 650 patienter behandlats här.
– Det är mycket billigare vård än att ha dessa patienter på akuten som redan är hårt belastad. Närvårdsplatser är superviktiga och regionen har utvecklat 40 platser i Uppsala län nu, säger Charlotta Thermaenius.