Ronja Kullinger och hennes pappa Gert Kullinger är två av dem som jobbar med att renovera och förlänga Bålstas VA-nät. "Den schaktfria metoden är suverän eftersom de slipper gräva och schakta, tycker båda som själva jobbar med att svetsa ihop plaströr.
I Bålsta tätort pågår många byggen. Ett projekt som märks för de flesta är förstärkningen och utbyggnaden av vattenledningar och avloppsrör. Exempelvis beror bilköerna och avstängningen av ett körfält på Stockholmsvägen på detta arbete.
Det brinner i knutarna för kommunen att bygga om ledningsnätet då det planeras för ännu fler bostäder och nya arbetsplatser kommande år.
– Dagens VA-nät har nått sin begränsning. Totalt är det 6 kilometer ledning som berörs av det här projektet som är Håbo kommuns största genom tiderna. Det är dags nu att göra detta arbete. Ledningarna har en livslängd på cirka 70 år sedan behöver man byta ut dem. Man kan inte ha ett ”strutstänk”. Anläggningen finns där även fast den inte syns, säger Jimmie Steibert, projektledare på Håbo kommun.
På grund av att markförhållandena är dåliga, med bland annat mycket lera på vissa ställen i Bålsta, behöver specialmetoder användas då rören byts ut eller nya ledningar ska dras.
En av dessa metoder är schaktfri, det vill säga att man inte gräver upp marken, utan borrar ner rören från ett hål till ett annat.
– Det är väldigt dåliga markförhållanden i exempelvis Gröna Dalen. Där går inte att gå ut med tunga maskiner och gräva överallt, eftersom man då riskerar att sjunka ner i marken. Därför används den schaktfria metoden på ovanligt långa sträckor här, säger Jimmie Steibert.
På andra platser, som på Stockholmsvägen, grävs istället mindre schakt upp som måste förstärkas med stålspont för att inte kanterna ska ge vika och rasa ner i schakten.
Byts hela nätet ut eller bygger ni till det?
– En del ledningar byts ut för att det är för klena dimensioner i dag, annat är helt nya delar av nätet. Vi har fått hjälp av expertis som har gjort en vattennätsmodell där de har tittat på hela nätet i kommunen. Vi har utgått från hur mycket mark som ska bebyggas och att nätet ska ha tillräcklig kapacitet fram till år 2050.
Att bygga ett ledningsnät handlar inte bara om var ledningarna ska läggas ner, utan också om olika flöden och vattentryck. Tas mycket vatten ut på en plats, kan trycket minska i kranarna i andra områden. Därför behöver flödena räknas ut i hela nätet samtidigt.
Så här ser det ut på en plats där ett av hålen för den schaktfria metoden varit. På et ställe lyckades man borra ner en 330 meter lång ledning, bara genom att ta upp två hål i marken.
Varför behöver ledningarna bytas ut?
– Vissa ledningar är från 1955, andra från 60- och 70-talen, men vissa vattenledningar rostar snabbare i dåliga markförhållanden. Därför behöver många bytas. Avloppet går däremot mest i betongrör, som på vissa ställen inte har så bra fogtätningar. Därför blir det inläckage i dem, säger Jimmie Steibert.
Inläckaget består av regn- och grundvatten. Eftersom det är högre tryck från leran på utsidan och ett självfall i ledningen så läcker avloppsvattnet inte ut i fogarna, enligt Jimmie Steibert.
– Men efter all nybyggnation så är exempelvis avloppsledningen i Gröna Dalen i dag också full. Betongrören ligger mitt i lermaterialet där det är mycket inläckage. Det vill vi bygga bort, eftersom det är onödigt att vi ska rena redan rent grund- och regnvatten med en massa kemikalier i reningsverket.
I Gröna Dalen läggs även en ny vattenledning ner för att stärka det befintliga nätet.
Hur går det med dricksvattnet i Bålsta framöver?
– Dricksvattnet kommer även i framtiden att komma från Mälaren. Mitt uppdrag är att titta på ledningsnätet, men sedan behövs också för att allt ska fungera förstås en ökad kapacitet i våra vatten- och reningsverk, säger Jimmie Steibert.