"Jag tycker om att prova lite variationer på klassiska recept. I julas la jag exempelvis tranbär och valnötter i vörtbrödet, istället för russin", säger Sara Lindh på Saras Bröd.
Sara Lindh har sedan barnsben gillat mat och bakning, men det tog ett tag innan hon hittade rätt i arbetslivet.
– Jag har alltid vetat att jag vill jobba med mat, men inte hur. Så jag började med att utbilda mig till kostvetare i Uppsala, säger Sara Lindh som tidigare bland annat har arbetat som hemkunskapslärare och på ett stort företag inom livsmedelsindustrin.
Under många år arbetade hon med att ta fram recept och bilder till hemsidor och butiksfoldrar.
– Jag fick göra en massa roliga grejer, men jobbade mycket med halvfabrikat i långa processer. I min värld var det nästan inte mat längre, utan jag ville ha tillbaka direktkontakten med råvaran.
Till saken hör att hon är uppvuxen på Skaraslättens landsbygd där de köpte ägg, mjölk och kött direkt från kringligande gårdar. Mjöl hämtade de vid en kvarn. När Sara Lindh flyttade till Uppsala blev det därför lite av en kulturkrock när hon skulle börja handla allt i vanliga livsmedelsbutiker.
Sara Lindh bakar både på beställning och spontant. Hon gör just nu även semmelbullar och mandelmassa så att kunderna själva kan montera ihop semlor när de kommit hem.
Men nu har hon hittat tillbaka till råvarorna igen och samtidigt hjälpt andra att köpa mer lokalproducerad mat. I sitt nyöppnade bageri, Saras Bröd, bakar hon allt från surdegsbröd som fått jäsa länge till tunnbröd och semmelbullar. Här har hon även en mini-lanthandel med lokalproducerad ost, ölkorv, sylt med mera.
Sara har bakat sedan barnsben, men på Uppsala universitet fick hon upp ögonen för att använda surdeg som jäsprocess istället för jäst.
– Min lektor i biokemi var en hängiven surdegsbagare och det är väldigt smittsamt! Jag gick surdegskurs efter surdegskurs och min man Tomas har fått äta väldigt mycket bröd dessa år.
Hur hamnade ni i Bålsta?
– Tomas är uppvuxen i Bålsta. När vi fått barn ville vi köpa en villa. Men i stället för att sätta oss i något radonhus med renoveringsbehov i Järfälla, där vi tidigare bodde i lägenhet, så valde vi ett nytt hus i Bålsta. Vi trivs jättebra här.
"Tidigare hyrde jag in mig i en bagarstuga när jag skulle baka tunnbröd. Nu kan jag baka tunnbröden på plats, här i mina nya ugn och har tänkt att arrangera lite kurser eller bakkvällar under våren", säger Sara Lindh. På bilden tar hon ut två rågkakor ur ugnen.
Och det var efter flytten till Bålsta 2017 som Sara Lindh började baka alltmer hemma i villaköket. Först sålde hon sitt bröd enbart genom sociala medier, till grannar och genom att åka på träffar som Reko-ringarna för närproducerat arrangerar i exempelvis Uppsala och Västerås. I november öppnade hon sitt bageri hemma i villagaraget.
– Jag använder ekologiska råvaror från små kvarnar och lokala bönder. I mina bröd finns bland annat mjöl från Jädra prästgård i Håbo-Tibble. Närproducerad råg, som är ganska svårt att få tag i, hämtar jag från en gård utanför Västerås. Sedan gillar jag kulturspannmål, så jag köper även in de gamla spannmålssorterna ibland för att få lite variation.
Kan man känna skillnad på smaken om det är obesprutade spannmål?
– Nej, men allra störst skillnad märker du om du köper en vanlig vetemjölspåse och jämför med exempelvis Dala lantvete eller liknande kulturspannmål. Oavsett om du bakar eller gör pannkakor så finns både mer smak och gul färg i kulturspannmål, troligtvis även mer nyttiga mineraler.
"Man märker skillnad om man använder kulturspannmål i pannkakor och bröd. Det smakar godare och blir en gulare färg. Smaken på mjölet beror också på var spanmålet växer, eftersom det är olika jordmån på olika platser", säger Sara Lindh.
Trots alla varningar om att undvika kolhydrater för att gå ner i vikt, så anser Sara Lindh att bröd har varit orättvist utskällt i många år.
– Bröd är för mig ett baslivsmedel. Speciellt råg har visat sig vara ett otroligt nyttigt livsmedel som hjälper kroppen att undvika stora blodsockersvängningar, är rikt på fibrer med mera. I Finland är man jättestolt över sitt rågbröd, det borde vi också vara, säger Sara Lindh som i början var rätt ensam om att baka hemma, men där fler nu tagit efter affärsidén.
I bageriet finns även lite lokal mat från andra producenter. Exempelvis gråärtor från Håbo-Tibble och sylt från Örsundsbro. "Gråärtor är som kikärtor, går att använda till hummus och i grytor", förklarar Sara Lindh.
Delvis tror hon att det handlar om att kommunernas miljö- och hälsoskyddstillsyn blivit mer tillåtande mot denna typ av egenföretagande och gårdsförsäljning.
– Det går ju att göra en verksamhet livsmedelssäker på många sätt, bara man har tillräckliga kunskaper om hygienrutiner och regler.
Hennes mål med företaget är inte att växa mycket, utan tanken är att på ett flexibelt sätt kunna få ihop livspusslet med arbete och barn samtidigt.
Många blir förvånade när de stiger in bakom de till synes vanliga garageportarna.
– Det första många säger är: ”Vilket fint garage!”. Men det är också många som är väldigt positiva till att det finns alternativt och närproducerat bröd att köpa. Exempelvis är de gamla spannmålen (kulturspannmålen) mycket skonsammare för magen, eftersom det är mindre gluten i dem än i mycket fabriksbakat bröd. De som har problem med gluten säger att de lättare kan äta mina bröd. Kanske beror det även på att de är bakade på surdeg.