Så här såg skogsvägen ut innan ABT-bolagen lade grus över tippmassorna. Asfalten är nu övertäckt med mer grus. Bolaget svarar att denna typ av asfalt är provtagen och tillåten att användas som fyllnadsmassor.
I skogen mellan byn Kivinge och Hjälstavikens naturreservat finns planer på en stor bergtäkt med stenkross, deponi och återvinning av byggmassor. Ansökan gäller bland annat att få lägga maximalt 7 miljoner ton inert avfall här de närmaste 30 åren och att uppåt 400 000 ton berg ska sprängas och krossas på platsen varje år.
De närboende tycker att placeringen av bergtäkten är olämplig, och är oroliga för att en del farligt avfall av misstag ska slinka med i transporterna av det inerta avfallet som består av berg-, schakt- och rivningsmassor.
527 personer har hittills skrivit på en namnlista mot bergtäkten.
– Vi är oroliga för allt buller, damm och tung trafik som det här kommer innebära. Vi har svårt att få en överblick av det verkliga behovet av fler anläggningar av det här slaget, säger Gunilla Nettelborg, medlem i arbetsgruppen Nej till planerad bergtäkt/deponi i Kivinge.
En annan farhåga är att dricksvattnet ska påverkas. Flera fastigheter i området har egna brunnar.
Förutom att närboende i exempelvis Kivinge, Bälsunda, Fiskbrunna, Katrinedal, Kumla och Segersta berörs direkt så kommer etableringen även att få konsekvenser för andra, enligt gruppen.
– Alla boende utmed gamla Enköpingsvägen (väg 263/545) kommer lågt räknat att få 40 procent mer tung trafik än i dag förbi sina utfarter. Var fjärde till femte minut kommer det att passera ett tungt lastat fordon på vägen som redan är trafikfarlig.
En bit ifrån det aktuella området ligger också Hjälstavikens naturreservat med en av Sverige mest kända fågelsjöar.
– Hjälstaviken är ett Natura 2000-område som får EU-bidrag till skötseln. Jag undrar vad EU skulle tycka om det börjar bullra av sprängningar och bergkrossning här, säger Gunilla Nettelborg som påpekar att den landsbygdsutveckling som pågår i området med allt fler gårdsbutiker och bed & breakfast också skulle gå om intet.
Utöver att de närboende vill bevara skogsområdet så ställer de sig också undrande till en stor skogsväg som ABT-bolagen nyligen anlade på andra sidan Enköpingsvägen. Här lassades enligt dem ut massor som innehöll asfalt, däckrester, pvc-rör och blykablar. Massorna utgjorde grunden för en skogsväg till en avverkning. Först efter att Håbo kommun undersökte vägen sökte och fick bolaget tillstånd från länsstyrelsen.
– De trodde att det räckte med tillstånd från skogsstyrelsen, men det beskedet lugnar inte mig. Stora företag ska inte gå och tro saker. Vad kommer hända i den nya bergtäkten om de agerar på samma sätt? säger Stefan Bodin, närboende.
Han är orolig för att cancerframkallande ämnen av misstag ska hamna i grundvattnet.
Gunilla Nettelborg och Stefan Bodin på platsen för en ny bergtäkt i Kivinge i Håbo kommun. Det kommer bli massor av tung trafik och buller här, säger de.
ABT-bolagen hävdar att materialet till skogsvägen inte innehöll farliga ämnen.
– Vår bild är inte densamma som de närboendes. Länsstyrelsen var intresserade av fornminnen i området, inte av det vi la ut. Massorna vi körde dit var återvunna och provtagna och vi följer lagstiftningen. Asfalten är av den typ som får läggas ut, säger Jonas Alterteg på ABT-bolagen.
Skogsvägen där ABT-bolagen har täckt över asfalt och byggrester med grus och sand. I kanten av vägen ser man att det sticker fram asfalt och en bit av ett däck. "Asfalten är av en sådan sort som är tillåten att lägga i byggmassor. Däckresten vet vi inte hur eller när den kom dit" svarar ABT-bolagen.
Vid bergtäkten kommer det enligt dem att anläggas en yta som tillfälligt och på ett säkert sätt ska kunna lagra eventuellt farligt avfall som hittas då cirka 200 000 ton massor per år ska sorteras och återvinnas.
Martin Albertsson, affärsområdeschef på ABT-bolagen, anser att det behövs en bergtäkt på rimligt avstånd till byggen av exempelvis bostäder och idrottsanläggningar.
– Vårt samhälle växer varje dag. Det kommer kontinuerligt att behövas nytt material. Vi vill vara med och bidra i den cirkulära ekonomin och återvinna så långt det går, resten måste man tyvärr deponera. Det är en del av byggprocessen, säger Martin Albertsson.
Han säger att ett tillstånd av det här slaget föregås av många djupgående utredningar för att ta reda på om platsen är lämplig eller inte.
Kommer ni avbryta om många protesterar?
– Vi måste hitta ett område som är lämpligt för vår verksamhet. Vi tittade från början på en stor geografi och har hittat denna plats. Men funkar det inte så avbryter man, säger Martin Albertsson.
Det är Mark- och miljödomstolen som kommer fatta beslutet om bergtäkten. Varken länsstyrelsen eller kommunen fattar några beslut, men har rätt att tycka till om planerna.
Håbo kommun är starkt kritisk till planerna.
”Det är en irreversibel (oåterkallelig) verksamhet som skapar öppna sår i landskapet” skriver kommunen och föreslår att befintliga täkter istället ska utökas eller att en bättre plats ska lokaliseras.