Verksamheterna lämnade tillbaka 28 miljoner till kommunkassan vid årets slut. Så mycket blev över i deras budgetar, till viss del beroende på svårigheter att rekrytera folk.
Socialnämnden gick med 10, 7 miljoner plus.
– 4,2 miljoner kommer från barn- och ungdomsavdelningen till följd av färre placeringar och mer lösningar på hemmaplan. Även kostnaderna för ekonomiskt bistånd har minskat. Socialförvaltningen har också haft vakanser på grund av det är svårt att rekrytera socionomer. 4,1 miljoner beror på lägre kostnader för köp av platser på HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn än ersättningen från Migrationsverket, förklarar Vipul Vithlani, kommunens ekonomichef sedan 16 år tillbaka.
Även bygg- och miljö har haft vakanser, liksom måltidsenheten, som dessutom har fått högre mjölkbidrag än budgeterat.
Kommunstyrelsen går med 8,7 miljoner plus
– Det har varit lägre kostnader för tekniska konsulter och man har sparat en del på ett chefsbyte. Kapitalkostnaderna har varit lägre än budgeterat. Fastighetsverksamheten ger ett överskott på 3,4 miljoner och gata-park har inte haft så höga kostnader för vinterväghållning, uppger Vipul Vithlani.
Barn- och utbildningsnämnden gör ett rejält plus på 6,9 miljoner, i första hand beroende på lägre kostnader för köp av gymnasieplatser, högre intäkter för försäljning av platser på Fridegårdsgymnasiet och lägre kostnader för skolskjuts.
Vård- och omsorgsnämnden går back med 1,4 miljoner. Det förklaras till stor del av ökade kostnader för hemtjänst.
Avskrivningarna är 10 miljoner högre än budgeterat, vilket Vipul Vithlani förklarar med att man har skrivit av både rivningen av den nedbrunna förskolan i Skokloster och vissa delar av Futurum i redovisningen för 2016. Den kostnaden uppvägs i bokslutet av exploaterings- och reavinster på drygt 12 miljoner för försäljning av mark.
De finansiella kostnaderna stannade på 12 miljoner mot budgeterade 28 miljoner och gav därmed ett plus på 16 miljoner.
– Sammantaget blir det 74 miljoner i överskott mot 26 som vi hade räknat med. Det som är bra är att soliditeten ökar från 23,5 till 28,1 procent, konstaterar Vipul Vithlani.
Vad innebär det på sikt?
– När man visar hur stor andel av tillgångarna som finansieras av egna medel inklusive pensionsförpliktelser ligger vi nu i nivå med genomsnitt i länet med 5,6 procent. I bokslutet har vi 121 miljoner kvar av investeringsbudgeten på 200 miljoner, vilket betyder att vi har kunnat finansiera allt med egna pengar under 2016 utan att behöva låna.
Låneskulden har minskat under året. Kommunen har amorterat med 55 miljoner.
Så det går bra för Håbo nu?
– Det ser dystert ut 2018. Det är demografin som gör det, skatteintäkterna ökar inte lika mycket som invånarantalet, vilket vi inte är ensamma om. Det är något vi får jobba med under året. De miljoner vi får i överskott har vi använt för att finansiera kommunens investeringar så pengarna är borta. Det behövs bra resultat för att vi ska klara de stora investeringsbehov vi har framöver, säger Vipul Vithlani.