Josefina Wistedt, 18, är tveksam till att engagera sig politiskt på riktigt, medan Kevin Hellman, 18, kan tänka sig det. "Jag tycker det är så mycket pajkastning på tv. Dagens politiker verkar mer se olikheter, i stället för att lägga krut på gemensamma åsikter i viktiga frågor, som exempelvis skolmiljöer", säger Josefina.
Sedan 14 år tillbaka arrangerar Håbo kommun varje år en demokratidag för och med ungdomar från Håbo. Representanter från skolorna får där möjlighet att föra fram synpunkter och diskutera ett aktuellt tema. Här delar också ungdomsrådet ut blanketter till dem som är intresserade av att gå med i rådet, som är en direktkanal till kommunens politiker.
Högstadieeleverna Jasmine Guteklint, Rose Javidi, Oliver Warg, Tim Fredriksson och Wille Holmberg sitter och fikar i en soffhörna på konferensanläggningen Happy Tammsvik. Det är demokratidag och elevrådsrepresentanterna från Gransäterskolan är lite spända eftersom de efter pausen ska bli intervjuade på scenen om elevernas inflytande i skolan.
Har ni något inflytande i skolan?
– Ja, vi har haft elevråd en gång per år de senaste åren. Det är två elever per klass som framför klassens åsikter vid ett möte med rektorn. Sedan brukar det följas upp så att vi får reda på om det har hänt något med våra synpunkter, berättar Rose Javidi och Oliver Warg.
Det enda de har att invända mot modellen är att mötena sker för sällan. De hoppas att det ska bli elevrådsmöten en gång i månaden framöver.
Kan ni ha nytta av en sådan här dag?
– Ja, då hörs våra åsikter och det är bra att även politiker kommer hit, säger Tim Fredriksson, som vill att det i Håbo skapas ett flygfält för modellflygplan.
Andra förslag till politikerna är nya aktiviteter och basketkorgar i normal matchhöjd utomhus.
– Jag tycker att alla ska kunna ha en aktivitet på fritiden som passar dem, typ innebandy eller fotboll. Det borde finnas blandade grupper där man inte tävlar eller har matcher, utan bara spelar för att ha kul och motionera, säger Jasmine Guteklint.
Eleverna önskar också att lokalpolitikerna ska komma ut i skolorna och vara med på deras elevråd ibland.
Nu är det val snart, har ni koll på hur man röstar?
– Ja, vi har hyfsad koll på det. Sedan kommer vi nog att få gå igenom det snart på lektionerna.
Leila Odelstrand, lärare från Gransäterskolan, inflikar att skolan bland annat ska ha ett provval i september där eleverna kommer få prova på att rösta.
Ungdomsrådets Josefina Wistedt hjälper Melissa Icho, även hon från rådet, på med mikrofonen innan hon skulle upp på scenen för att intervjua elever från Håbos högstadieskolor. I bakgrunden kommunstyrelsens ordförande Helene Zeland Bodin.
Demokratidagen arrangerades av kommunens ungdomsråd och leddes av bland andra Melissa Icho och Nils Backlund som var moderatorer på scenen. Gymnasieeleverna Kevin Hellman och Josefina Wistedt, två andra representanter från ungdomsrådet, berättar att rådet exempelvis har fått tycka till om centrumplanen med stationshuset, om mer fysisk aktivitet i skolan och om en ny simhall.
I rådet har det under pandemin suttit 24 ungdomar i åldrarna 13–18 år. På mötena får de tycka till om motioner och andra förslag från politiker.
Är det svårt att komma överens om vad ni ska svara?
– Nej, vi brukar alltid komma till en slutsats, även om vi tycker olika från början. Alla säger vettiga saker, sedan jobbar vi oss fram till ett gemensamt svar, säger Kevin Hellman och Josefina Wistedt.
Även om det tar lång tid innan saker går igenom, så tycker de att det känns det meningsfullt att sitta i rådet.
– Ja, det är bra att få insyn i vad som planeras framöver, säger Josefina Wistedt.
I många frågor upplever ungdomarna att politikerna har lyssnat. Men de är besvikna på att de inte har fått gehör för grundläggande åsikter om skolorna.
– Det viktigaste, att det behövs mer resurser till lärare och till BUP, har de inte lyssnat på. Arbetsmiljön måste också förbättras för lärare och elever. Exempelvis fungerar inte ventilationen på Fridegårdsgymnasiet, säger Kevin Hellman.
"Vi är i en tid där demokratin utmanas, även i Sverige. Vi behöver alla fortsätta att upprätthålla demokratin, det är en grund för morgondagens samhälle, alla människors lika värde, mänskliga rättigheter och jämlikhet", sa kommunstyrelsens ordförande Helene Zeland Bodin (C) bland annat i ett tal till eleverna på demokratidagen.
Årets demokratidag i Håbo inleddes med att Helene Zeland Bodin (C), som är med i ungdomsrådet i sin roll som kommunstyrelsens ordförande, höll ett tal för de cirka 100 deltagarna. I år var temat som skulle diskuteras Agenda 2030. Vänsterpartisten och folkhälsosamordnaren Charlotta Bjälkebring Carlsson är sammankallande i rådet, håller i trådarna och stöttar ungdomar och politiker.
”Utifrån FN:s barnkonvention ska region, riksdag och kommuner höra ungas röster och ta reda på vad de tycker i olika frågor. Därför är det bra att vi samlas varje år. Sedan har skolorna också det i sitt uppdrag så vi samarbetar om demokratidagen”, säger Charlotta Bjälkebring Carlsson, folkhälsosamordnare som även sitter med på ungdomsrådets alla möten.
Varför behövs en demokratidag per år?
– Utifrån FN:s barnkonvention ska region, riksdag och kommuner ta reda på vad unga tycker. Det är viktigt att vi tar ett helhetsgrepp om de här frågorna. Temat Agenda 2030 valde vi för länge sedan. Men nu, när vi är mitt i en valrörelse och har ett krig i Europa, har frågor kring social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet blivit extra aktuella och ligger väl i tiden att diskutera, säger Charlotta Bjälkebring Carlsson.