Om lagret hade använts hade man vid en kris kunnat tanka diesel härifrån, fast en kilometer bort från lagret. Men nu är rör en dit och alla pumpar borttagna.
1994 fick Sveriges geologiska undersökning (SGU) i uppdrag att avveckla de svenska diesellagren. När de byggdes var syftet att drivmedlet i händelse av krig skulle användas till bland annat civilbefolkningens bilar, i reservaggregat åt sjukhus och livsmedelsbutiker.
I Bålsta finns ett av de lager som fortfarande saneras, något som SVT var först med att rapportera. Här lyfter man nu bort stora stenbumlingar och sand som täcker ingången. Om några veckor beräknas maskinerna ha tagit sig igenom barrikaderingen och då ska radiostyrda robotar läggas på vattenytan för att samla in de 5–10 ton diesel som finns kvar i bergrummet.
– I början av 1990-talet togs ett politiskt beslut om att beredskapslagren skulle avvecklas. Sedan dess arbetar SGU med avveckling och miljösäkring. Än finns inget politiskt beslut om att skapa nya sådana beredskapslager för drivmedel, säger Jan-Olof Olsson, på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Skulle lagren behövas nu igen?
– Ja, i en redovisning av de civila försvaret som vi lämnade in 1 november så är det ett av de områden som lyfts. Den ordinarie försörjningskedjan innebär att bensinsstationerna bara behöver ha ett lager som räcker i 90 dagar, vilket inte är så mycket om man ser på vad som exempelvis händer i Ukraina nu.
"Bergrum har ju många fördelar som förvaringsmetod jämfört med cisterner som står på marken, rent försvarsmässigt", säger Jan-Olof Olsson, MSB.
Vi åker på en lerig skogsväg för att komma till den plats utanför Bålsta där arbetet pågår för fullt. Platsen var under en period av år inte hemlig, men på grund av kriget i Ukraina så krävs nu särskild säkerhetsprövning igen för att få gå ända fram till hålet. Det är också förbjudet att avslöja var bergrummet ligger.
Utrymmet sprängdes in i berget på 1960–70-talet och rummet innehåller flera schakt med vatten i botten samt dieselolja flytande på ytan. Vissa schakt – eller skepp i orten som det heter på fackspråk – låg vid saneringstillfället år 2000 för lågt för att nås med flytande robot. Nu har vattnet stigit över barriärerna som skilde vattendammarna åt.
– Den här konstruktionen gjorde att vi bara kunde sanera halva bergrummet år 2000. Det är olika så kallade skepp. Vissa låg förseglade på ganska stora djup. Men nu är vi i rätt fas för att kunna komma in, när vattnet har stigit lagom mycket. Om 17–20 år kommer hela bergrummet vara fyllt med vatten, säger Patric Tengwall, projektledare på SGU.
"En radiostyrd robot ska om några veckor börja köra på ytorna för att samla ihop bakterier och dieselolja", säger Patric Tengwall från SGU.
Bergrummet ligger under den naturliga grundvattenytan, vilket innebär att grundvatten hela tiden strömmar in mot bergrummet. På så sätt ska dieseloljan och vattnet från grottan inte läcka ut genom exempelvis sprickor i berget.
Det låter som om mycket diesel blivit kvar?
– Ja, det låter mycket med 50–100 ton, men lagret på ytan är inte så tjockt, eftersom det är ett ganska stort bergrum det rör sig om, säger Jakob Levén, chef för enheten vatten i berg på SGU. På grund av sekretess får han inte svara på exakt hur stort bergrummet är.
Gammalt pumphål. Här stod tidigare en byggnad som innehöll pumphål. Starka pumpar fanns i bergrummet och dieseln pumpades till ett tankställe en kilometer från beredskapslagrets ingång.
I dagsläget finns inga politiska beslut om att använda utrymmet igen, men det kan bli så att man behöver bergrummen i framtiden.
– I samband med pandemin bad förra regeringen Livsmedelsverket, Socialstyrelsen med flera att titta på livsmedelsförsörjning, lagerhållning av mediciner med mera. Men det har inte kommit något beslut om drivmedel än. Samtidigt händer just nu mycket i återuppbyggnaden av det civila försvaret så vi får se vad som händer, säger Jan-Olof Olsson på MSB.
Hemligt uppdrag. Ingen som arbetar på platsen får avslöja exakt var den ligger, eftersom bergrummen kanske kommer att behövas igen i framtiden.
Vilken lagringsmetod av drivmedel som eventuellt kommer att användas i framtiden är därför också oklart.
– Det är ingen som utrett det i nutid. Ett bergrum har ju många fördelar jämfört med cisterner som står på marken, rent försvarsmässigt. De gamla hålen finns kvar i bergen och det går att pumpa ut vattnet igen. Men rör och pumpar är borttagna, svarar Jan-Olof Olsson.
Är det säkert att ha oljelager nära Mälaren som ger dricksvatten till många?
– Ja, det bedöms som säkert. Det var inte av miljösäkerhetsskäl som bergrummen avvecklades, utan det berodde helt på att det blåste andra politiska vindar under 1990-talet jämfört med under 60–70-talen, säger Jakob Levén.
"Att förvara diesel på det här sättet bedöms som säkert. Det var inte av miljösäkerhetsskäl som bergrummen avvecklades", säger Jakob Levén på SGU.
Så länge ytan i ett bergrum ligger under grundvattennivån finns enligt honom ingen risk för spridning av det som ligger i bergrummet, eftersom vattnet då rinner in mot utrymmet, inte därifrån. Och kontroller av vattnet kring berget sker regelbundet.
Så det har inte runnit ut något från lagret?
– Nej.