Susanna Kraftelid från partierna Håbodemokraterna och Lokala partier i Uppsala län, vill i regionen arbeta för att barn- och ungdomspsykiatrisk vård (BUP) även ska finnas i Håbo kommun.
I Håbo är det enligt Socialstyrelsen ovanligt många barn- och unga som äter medicin mot adhd. Hela 7,4 procent av flickorna och 10,8 procent av pojkarna.
– Håbo har den klart högsta siffran i Uppsala län för barn mellan 10 och 17 år. Varför finns då inte hjälpen på rätt plats, där behoven är störst? säger Susanna Kraftelid från det nya regionpartiet Lokala partier i Uppsala län.
Hon får medhåll av Jessica Stigsdotter Axberg från Attention, en intresseförening för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och anhöriga.
Skulle det behövas BUP i Håbo?
– Ja, verkligen! Våra barn har ofta jätteproblem att åka långa sträckor. Det kan gå åt en hel skoldag för bara en timmes besök i Uppsala eller Enköping, säger Jessica Stigsdotter Axberg.
Hon beskriver hur barn, som redan har det svårt i skolan och föräldrar som är pressade, drabbas av de långa resorna.
I riket är det i snitt 3,4 procent av alla flickor och 6,6 procent av pojkarna som äter medicin mot adhd. Uppsala län ligger något högre, med ett snitt på 3,8 procent av flickorna och 7,5 procent av pojkarna. Enligt Socialstyrelsen är det dessutom bara cirka 75 procent av alla som beräknas ha adhd som medicinerar.
– Det finns ingen forskning på varför andelen är så hög i Håbo, men av det vi sett så tror jag dels att det beror på att skolorna i Bålsta har varit duktiga på att få iväg barnen på utredningar, dels att adhd är ärftligt, säger Jessica Stigsdotter Axberg.
Forskning visar att många vuxna med adhd har det svårare på arbetsmarknaden.
– Många föräldrar som har adhd har inte fått rätt hjälp under sin uppväxt och kan därför i vuxen ålder ha hamnat i utmattningssyndrom eller andra följdsjukdomar eller tillstånd. Och det har i sin tur gjort att man kanske gått ner på deltid och inte haft råd att bo i storstäderna, utan hittat billigare boende i Håbo, säger Jessica Stigsdotter Axberg.
Är det enligt dig bra eller dåligt att barn får adhd-medicin?
– För alla som behöver medicinen är det nödvändigt. Det går att jämföra med att ha glasögon eller inte – vid en synnedsättning behöver man ha glasögon. Sedan finns det vissa som inte blir hjälpta av medicinen. Då måste man hitta andra stöd och hjälpmedel.
Adhd-mediciner är till för att stötta koncentrationen, hjälpa barnen att sitta stilla och lära sig saker.
– Men det stöttar inte andra utmaningar, exempelvis vad barnet har för tidigare erfarenheter av vuxenvärlden, samt dyslexi eller annat. Medicinen är bara en liten del av det stöd som behövs, men kan vara avgörande.
Regionråd Malin Sjöberg Högrell (L) svarar att de sedan länge känner till att fler barn i Håbo har en adhd-diagnos. Regionen har inga planer på att starta BUP i Håbo, däremot primärvård för enklare psykisk ohälsa.
Regionrådet Malin Sjöberg Högrell (L) säger att målet är att barn- och ungdomshälsan, det vill säga vård för enklare psykisk ohälsa, även ska etableras i Håbo, men att det har varit praktiska problem här med lokalfrågan.
– Vår målsättning är att denna vård ska finnas runt om i länet. Vi startade förra våren satsningen barn- och ungdomshälsan. Än så länge finns den i Enköping, Gimo, Knivsta, Östervåla, Östhammar och Tierp.
Bakgrunden till att detta inte gjorts i Håbo är praktiska problem, enligt Sjöberg Högrell.
– Vi vill fortsätta att bygga ut eftersom det är viktigt att barn och unga får hjälp i tid. I Håbo har det handlat om praktiska lokalfrågor. Vi håller med om att barn inte ska behöva åka så långt och att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv säkert skulle vara lönsamt att finnas i Håbo 1–2 dagar i veckan.