Dagabs logistikcenter i Bålsta har ett tak som är 15 fotbollsplaner stort. Det ska jämföras med Sveriges idag största solcellstak på Apotea som är 2,5 fotbollsplaner.
Bakgrunden till att inte fler större butiker och företag sätter upp solceller är att det finns en skatt kvar som gör det olönsamt att satsa på solcellsel för eget bruk.
– Det här borde kunna bli en valfråga om inget händer i samband med budgetpropositionen, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfoodkoncernen där Dagab ingår.
Hon ger exempel på varor som borde beskattas om det fanns en logik med att beskatta energi från solen.
– Om någon stänger av elen för att solen värmer en byggnad på sommaren, då tar man ingen skatt. Om någon bakar eget bröd eller eldar med ved så beskattas det inte, säger Domeij som anser att solcellsskatten strider mot svensk skattetradition.
Förra året höjdes skattetaket till 500 kilowatt istället för 255. Men det hjälper inte de största företagen.
– Vi tycker skatten ska bort helt eftersom den hindrar investeringen i solceller och hämmar utvecklingen och den gröna omställningen.
I Bålsta är taket förberett för solceller som bland annat kan ge kyla på sommaren åt all mat som ska förvaras här.
– Det pågår i Sverige också försök med att lagra överskottet i vätgas. Det verkar intressant eftersom det går att göra el av vätgas eller köra lastbilar på det, säger Domeij, som påpekar att dagens skatt inte heller drar in några intäkter till staten då ingen vill bygga större anläggningar på grund av skatten.