Somir Sinharay, Liberalerna, anser att Håbo kommun behöver bygga ut de särskilda undervisningsgrupperna igen.
UNT har intervjuat föräldrar och ungdomar om skolan i Håbo. Gemensamt för dem är att de tycker att det finns för små resurser till barn med särskilda behov.
I en enkät som UNT skickat ut till samtliga tio partier i Håbo kommun så är det endast fem – L, KD, C, V och HD – som svarar att skolan är en av deras tre viktigaste frågor.
Så här svarar Håbos partier på om de vill satsa på särskilda undervisningsgrupper för barn med särskilda behov eller på annat i skolorna:
Somir Sinharay (L):
”Ja, Håbo behöver bygga ut de särskilda undervisningsgrupperna. Det finns barn som i dag inte får det de har rätt till. Min uppfattning är att kommunen bryter mot skollagen vad gäller barn i behov av särskilt stöd. Att grupperna försvann är en ren besparing och inget annat. Liberalerna föreslår att särskilda undervisningsgrupper får en egen budgetpost och att effektiviseringar i stället sker på förvaltningsnivå. Det kommer att innebära ett ökat eget ansvar för skolledare, men det är viktigt att pengarna arbetar där de gör mest nytta."
Helene Zeland Bodin, Centerpartiet, anser att särskilda undervisningsgrupper kan vara en del i undervisningen i vissa fall och i vissa fall inte.
Helene Zeland Bodin (C):
”Vi vill ha fokus på skolan för att alla elever ska kunna utveckla sin fulla förmåga. Skolorna behöver en rejäl översyn för att anpassas till dagens undervisning. De behöver tillgänglighetsanpassas för alla barn. I vissa fall kan särskilda undervisningsgrupper vara bra och i vissa fall inte. Vi vill att skolorna får rätt sorts resurser utifrån respektive verksamhets behov. Pedagogerna behöver få mer tid till undervisning, gärna med annan personal i skolan som stöttar i klassrum och med administrativa uppgifter.”
Charlotta Bjälkebring Carlsson, Vänsterpartiet, anser att de elever som har behov av särskilt stöd ska få det
Charlotta Bjälkebring Carlsson (V):
”Skolan har som uppgift att utgå från varje elevs förutsättningar och behov. Skolan ska ha en kompensatorisk roll och utjämna socioekonomiska klyftor. De elever som har behov av särskilt stöd ska få det. Skolan är finansierad av våra gemensamma pengar. Det är viktigt att samhället därmed också styr över skolan och garanterar alla barn bra utbildning. Vi vill att alla barn ska ha rätt till förskola, att personaltätheten ökas, att alla erbjuds läxhjälp i skolan, att ett tak införs för storleken på barn- och elevgrupper."
Fred Rydberg, Kristdemokraterna, anser att elever ska få hjälp av utbildade specialpedagoger och att skolans personal ska ha en bra arbetsmiljö
Fred Rydberg (KD):
”Vi vill se till att vi har en bra skola och barnomsorg, där man har möjlighet att välja och alla barn får utvecklas. Värdegrunden ska prioriteras och vi vill att dialogen mellan elever, vårdnadshavare och skola ökar. Elever ska få hjälp av utbildade specialpedagoger och personalen ska ha en bra arbetsmiljö. Eleverna ska tillförsäkras relevanta läromedel och få en god och näringsriktig mat som tillagas på plats. Vi vill också att fler går ut med full gymnasiebehörighet och att lärarbehörigheten höjs.”
Susanna Kraftelid, Håbodemokraterna, anser att personalen ska ges rätt förutsättningar att i anpassade klasser bedriva undervisning. "Vi vill att specialpedagoger, skolpsykologer, kuratorer och skolsocionomer kopplas till kommunens samtliga skolor."
Susanna Kraftelid (HD): "Vi anser att det ska finnas specialpedagoger, skolpsykologer,
kuratorer samt socialtjänst kopplade till kommunens samtliga skolor. Vi vill också ha skolsocionomer som motverkar hög frånvaro och stöttar familjer."
Agneta Hägglund, Socialdemokraterna, vill ha mindre klasser, främst i de tidigare årskurserna och tillföra mer resurser för barn med särskilda behov. "Särskilda undervisningsgrupper får proffsen avgöra, men det måste finnas pengar till att skapa sådana om de behövs"
Övriga partier har inte nämnt skolan som en av sina tre viktigaste frågor. Men de har flera förslag om skolorna ändå. Exempelvis säger Agneta Hägglund (S): "Vi vill ha mindre klasser och tillföra mer resurser för barn med särskilda behov. Men det är svårt att säga om särskilda undervisningsgrupper är bra. Det får proffsen avgöra, men det måste finnas pengar till att skapa sådana om de behövs."
Catherine Öhrqvist, Moderaterna, anser att "Särskilda grupper och särskilt stöd behöver finnas. Men det är rektor som har professionen som får avgöra från elev till elev", anser hon. I partiets valprogram står "Elever med särskilda behov ska få rätt stöd tidigare och högpresterande elever måste få jobba på i sin egen takt."
Catherine Öhrqvist (M) har i en tidigare intervju svarat: "Särskilda grupper och särskilt stöd behöver finnas. Men det är rektor som har professionen som får avgöra från elev till elev."
Michael Rubbestad, Sverigedemokraterna, säger att "Särskilda undervisningsgrupper kan vara rätt, men varje elev måste få sina behov sedda, vi kan inte dra alla över en kam.”
Michael Rubbestad (SD): ”Grupperna bör minska, men i första hand behöver vi förbättra arbetsmiljön för lärare och elever. Mår man bra går kunskapsinhämtningen bra. Särskilda undervisningsgrupper kan vara rätt, men varje elev måste få sina behov sedda, vi kan inte dra alla över en kam.”
Anna Söder Rytterholm, Miljöpartiet, svarar att alla barn ska få rätt stöd utifrån sina specifika behov. "Ibland kan det vara enskilt, ibland i särskilda undervisningsgrupper. Det behövs också fler socialpedagoger, kuratorer och skolpsykologer."
Anna Söder Rytterholm (MP): Alla barn ska få rätt stöd utifrån sina behov. "Ibland kan det vara enskilt, ibland i särskilda undervisningsgrupper. Vi vill också att det ska finnas mer personal som kan avlösa lärare, exempelvis socialpedagoger, samt satsningar på fler kuratorer och skolpsykologer."
Owe Fröjd, Bålstapartiet, anser bland annat att klasstorlekarna bör kunna variera beroende på förutsättningar i de olika klasserna, lärarens kompetens etc. "Detta måste avgöras av skolan beroende på de enskilda förutsättningarna" anser Owe Fröjd.
Owe Fröjd (BåP): "Vi har inget emot särskilda undervisningsgrupper, men tycker att proffsen i skolan ska avgöra detta. Att minska barngrupperna har vi velat länge, dock utan något gehör från majoriteten. Skattesänkningen drog bort de pengar som vi ville satsa".