På tisdagen lyfts frågan formellt för första gången när kommunstyrelsens arbetsutskott har sitt nästa möte.
Beslutet om det utökade kommunalrådet ska tas i december.
Samtidigt ska kommunfullmäktige ta ställning till förslaget om höjt arvode för både oppositionsrådet och kommunstyrelsens ordförande, till en modell som liknar den man har i Enköping.
Kostnaden för kommunalråden i Håbo ökar med det nya förslaget med cirka 760 000 kronor, från 1,95 miljoner till 2,71 miljoner kronor om året.
Nu, 2018, har kommunstyrelsens ordförande Liselotte Grahn Elg 62 500 kronor i månaden, som motsvarar 100 procent av det så kallade inkomstbasbeloppet.
Beloppet beräknas av Pensionsmyndigheten och fastställs av regeringen i november varje år.
Nu föreslås arvodet höjas med drygt 6 000 kronor, till 110 procent. Samtidigt föreslås arvodet för oppositionsrådet, idag Agneta Hägglund, höjas från 75 procent till 100 procent av inkomstbasbeloppet. Den tredje kommunalrådsposten, som enligt förslaget ska tillfalla näst största oppositionsblock, det vill säga SD, får halva den summan. Samtidigt tas ett arvode, motsvarande tolv procent av en kommunalrådslön, för att vara gruppledare bort.
I Enköping har de tre heltidspolitikerna arvoden som baserar sig på vad en riksdagsledamot har för grundersättning, 66 900 kronor. Under 2018 tjänar finanskommunalrådet 110 procent av den summan, de två övriga 100 procent.
I samband med allmänhetens frågestund på senaste kommunfullmäktigemötet, där budgeten för 2019 beslutades, förklarade ett flertal politiker sin ståndpunkt.
– Givet det parlamentariska läget i Håbo, där våra kommuninvånare företräds av tre olika block, behöver vi hitta nya samtalsformer och beredningsformer, förklarade Liselotte Grahn Elg (M).
Hon beklagar att man inte i Håbo, som i till exempel Region Uppsala och flera andra kommuner, har inskrivet i sin arbetsordning att en rådspost tillfaller ett parti eller ett politiskt block vid en viss andel av rösterna.
Hon ser fram emot att mer formellt få en sådan ordning även i Håbo under den kommande mandatperioden.
– Medborgarnas förespråkare ska få utrymme att hitta samtalsformer. När 20 procent av invånarna i Håbo kommun anser att Sverigedemokraterna är deras parti bör de också ha en talesperson för sig.
Sverigedemokraternas Michael Rubbestad säger att hans parti ännu inte tagit ställning i frågan, men konstaterar att det pratas om det ute på byn och i sociala medier.
– Det är rimligt att alla tre block har samma förutsättningar, säger han.
Rubbestad menar dock att utökningen inte behöver vara en kostnad utan en investering.
– Det blir många naturliga dialoger om man sitter i samma korridor, säger han och menar att kostsamma utredningar skulle kunna stoppas i ett tidigt skede.
Bålstapartiets Ove Fröjd ser utökningen som fullständigt onödig.
– Vi kommer att rösta emot det så länge det går, lovar Fröjd och påminner om att så sent som veckan före valet var partierna, även SD, överens om att det räcker med ett oppositionsråd.
Charlotta Bjälkebring Carlsson (V) menar att man måste förhålla sig till den ordning som politikerna tidigare beslutat om och säger att Vänsterpartiet inte står bakom en utökning av antalet kommunalråd.
– Om man ska göra en förändring så tycker vi att man istället ska öppna upp i nämnderna.
Hon menar att på så vis skulle flera partiers intressen kunna tillvaratas.
– Alla partier skulle kunna hålla sig informerade av vad som sägs i de olika nämnderna, men också ha ha yttranderätt och föra fram sin talan. Öppna upp för alla partier, inte bara för Svergiedemokraterna, föreslår Bjälkebring Carlsson.