Håbos lokalförsörjningschef Mattias Jonsgården ber om ursäkt för om han låter alltför engagerad och entusiastisk när vi träffas i hans rum i Kommunhuset i Bålsta.
– Men jag är sådan som person. Jag brinner för att arbeta med fastighetsfrågor och det är lätt att ha ett driv i den här rollen, säger han.
Mattias Jonsgården har förväntningar på sig. Rollen som lokalförsörjningschef, knuten till kommunstyrelsens förvaltning, är ny. Uppdraget är att ha överblicken över kommunens fastigheter, de som finns och de som planeras.
Nya skolor, simhall, kulturhus, fotbollshall, multiarena för till exempel gymnastik, äldreboenden, förskolor, centrumbygget, Mötesplats Skokloster. Listan kan förlängas på projekt som är i början, eller har kommit lite längre, i planeringen.
Han talar om att lägga ett pussel, så strategiskt och transparant som möjligt.
– En fördel vi har i Håbo just nu är att så mycket ska byggas och förändras samtidigt. Med bra utredda underlag, och ett samarbete över förvaltningsgränserna, ger det möjligheter för politiken att ta genomtänkta beslut, säger Mattias Jonsgården.
Och det har saknats tidigare, menar du?
– Det har jag svårt att uttala mig om. Jag började i slutet av mars, men jag känner att alla jag träffat hittills har varit välvilligt positiva. Den här rollen har nog saknats, och vi i Kommunhuset känner flåset i nacken från många kommuninvånare som vill att det ska hända saker, säger han.
Mattias Jonsgården bor i Vassunda i Knivsta kommun. Hustrun Malin är bekant för många Bålstabor genom sitt mångåriga arbete som diakon i Svenska kyrkan i Håbo.
– Helt klart en dörröppnare när jag presenterar mig, skrattar han.
Från liknande jobb, både inom Knivsta kommun och Svenska kyrkan, tar han med sig vikten av att vara systematisk och att noggrant utreda olika alternativ.
– Tre områden är extra viktiga när man arbetar med fastigheter. Tydliga underhållsplaner, ekonomin och verksamhetens funktion, säger han.
Ett av de många pågående projekteten är att utreda framtiden för Vibyskolan och Västerängsskolan.
– Kan vi bygga nya skolor på befintliga skoltomter, där det finns färdiga detaljplaner, sparar vi in minst två år.
Att träffa de som ska använda fastigheterna ser han som ett av sina viktigaste uppdrag.
– Inte minst för att få bästa möjliga funktion för den verksamhet som ska bedrivas i våra lokaler, säger han.