Läsåret 2014/2015 gick det 305 elever på skolan. I våras var det nästan 200 fler, totalt 497, som gick på sommarlov.
Det har gått hand i hand med det ökade bostadsbyggandet i närliggande områden.
– På sikt behövs det betydligt fler skolplatser i centrala Bålsta, säger Ewa Johansson, verksamhetschef för grundskolan i Håbo.
Men just nu, några dagar före skolstarten, beskriver hon läget som lugnt och bra.
– Vi klarar behovet av elevplatser och det finns enstaka platser kvar i de flesta skolor, säger hon.
Av de 299 eleverna i årskurs sju och i förskoleklass som gjorde ett aktivt val av skolplacering inför höstterminen i år var det bara 13 som, enligt uppgifter från barn- och utbildningsförvaltningen, inte fick sitt förstahandsval.
– Det rör sig ofta om elever i södra delarna av Bålsta. Så har det sett ut under flera år, säger Ewa Johansson, som fram till mars 2018 då tjänsten som övergripande chef för kommunens grundskolor inrättades, var rektor på Futurum.
Nu är skolan på väg att byggas ut för 90 elever till.
– Där utökar vi från tre till fyra klasser i sjuan nu till hösten, säger hon.
För tio år sedan fanns det en överkapacitet av skollokaler i Håbo. Då tog politikerna beslutet att stänga högstadiet på Gröna dalen. Det kom tillbaka fem år senare, 2014, och har fortsatt att växa.
Samtidigt har såväl Läraskolan (F-9) som Potentia (åk 4-9), två fristående skolor som startade 2008, och båda ligger i Gröna dalen-området, befäst sin verksamhet med ungefär 200 elever var.
Är alla tjänster tillsatta inför skolstarten?
– Ja, i stort sett, men som det brukar vara är det vissa lärare som inte är behöriga för just det ämne som de undervisar i. Men de kan ju vara excellenta pedagoger för det, säger hon.
Inom vilka ämnen är det störst brist på lärare?
– Nationellt är det en utmaning att rekrytera matte- och no-lärare och lärare i övningsämnen, det är ingen skillnad här i Håbo, säger Ewa Johansson.
Något särskilt som är planerat i Håbos skolor läsåret 2019/2020?
– Vi ska utveckla nätverket för våra 20 förstelärare, för att verkligen kunna dra nytta av deras kompetens, få till ännu bättre lärmiljöer i ett vidare perspektiv och vi ska jobba vidare med lågstadiesatsningens läs-, skriv- och matematikutveckling.
Hon talar också varmt om projektet med studiepedagoger.
– Då bristen på lärare är stor behöver de få möjligheten att ägna sig åt det de är bäst på, att undervisa och utveckla elevernas lärande, säger Ewa Johansson.