Skådar fågel i när och fjärran

Stig Holmstedt är en hängiven ornitolog. Han ser och lyssnar. Räknar och noterar. Fotograferar. Registrerar och samlar minnesbilder av fågelarter i minnet.

Älven brusar. Stig Holmstedt samlar på fågelarter. Och han bor på Mattön, på gränsen till den nationalpark han ivrat för från första början.

Älven brusar. Stig Holmstedt samlar på fågelarter. Och han bor på Mattön, på gränsen till den nationalpark han ivrat för från första början.

Foto: Christer Bergström

Gysinge2015-10-14 10:27

Han har sett omkring 5 300 fågelarter och många arter av däggdjur över hela världen. Bara nu senast i Brasilien såg och hörde han 465 fågelarter, varav 175 för honom helt nya.

Det som gör mig nyfiken på att träffa honom är just hans otaligt många utlandsresor. Han planerar, organiserar och genomför fågelexkursioner till när och fjärran.

Ja, han tillhör en av de ornitologer i landet som reser mest utomlands.

I höst kom han hem från Brasilien. Tidigare i år var han i nordvästra Marocko och nordöstra Indien. Nu är resväskan packad till Öland, för att han har ett hus där också.

Innan året är slut reser han till Oman och i början av nästa år till Sri Lanka.

I Marocko såg han spår av ökenlo, i Brasilien fyra jaguarer på en och samma dag och i Indien tiger.

Allt han tjusas av är inte bara fåglar.

– Något som driver mig vidare som fågelskådare var jag än är i världen, är skönhetsupplevelsen att få komma ut i spännande och annorlunda natur. Men självklart vill jag också bekanta mig med så många arter som möjligt. En drivkraft är också samlandet, säger Stig Holmstedt och lutar sig bekvämt bakåt i den rymliga skinnfåtöljen i vardagsrummet hemma i villan i Gysinge.

Första resan gick till USA på 1960-talet. Förutom resor i Europa har det blivit ytterligare elva till Nordamerika, varav fem till Alaska, tolv till Afrika, nio till östra/sydöstra Asien, fyra till Sydamerika, en till Australien samt en till Antarktis.

– I Brasilien var vi söder om Amazonas. Det finns verkligen många karismatiska fågelarter i regnskogarna och det är en utmaning att spana efter dem där, fåglarna är skickliga på att gömma sig bra i vegetationen.

Stig Holmstedt bor alldeles intill brofästet på Mattön vid Gysinge, precis vid gränsen till Färnebofjärdens nationalpark. Han köpte huset för åtta år sedan. Men Stig Holmstedt upptäckte markerna, slagugglorna och den vitryggiga hackspetten, och många andra arter här runt Gysinge redan på 1960-talet.

Han har ett särskilt förhållande till nationalparken. Stig var nämligen med i hela processen, ända från när nationalparken först föreslogs år 1975. Efter många år av lobbying via Naturskyddsföreningen, deltog han i den arbetsgrupp som under 1990-talet drog upp gränser samt föreslog bestämmelser och skötselplan för parken.

– Nationalparken beslutades av riksdagen och invigdes år 1998. Det tog alltså omkring tjugofem år att förverkliga den. Det var ett långt och tålamodskrävande arbete, säger Stig som sammanställt en dokumentation av allt det arbete han gjorde och som han också var ledare för; Naturskyddsföreningens Projekt nedre Dalälven.

Facit blev 64 officiella skrivelser, 20 remissvar, 170 informella brev, 14 större rapporter, 74 promemorior, 21 tidningsartiklar, en bok och 12 fältbesiktningar. Till detta kommer tusentals inventeringstimmar och hundratals telefonsamtal.

Här vid gränsen till nationalparken följer han på nära håll utvecklingen. I Färnebofjärdens nationalpark leder han också uggle- och fågelvandringar.

Han talar lyriskt om parkens unika älvlandskap som omges av en mosaik av våtmarker och gamla värdefulla lövrika skogar..

Fågelfaunan i hela området är artrik och torde ha få motsvarigheter i landet, bland annat vad gäller sammansättningen av nordliga och sydliga arter.

– Här finns sparvuggla, pärluggla och slaguggla. Strax efter solnedgången, eller före soluppgången kan man se och höra slagugglan som tyvärr minskat under senare år. Tjäder och orre minskar också. Tråkigt är även att den vitryggiga hackspetten försvunnit. Den arten riskerar att likt tidigare mellanspetten dö ut från vårt land, trots ihärdiga försök att rädda den. Bland annat genom utplantering av ungar i Färnebofjärdens nationalpark, säger han.

Men havsörnen ökar. Stig Holmstedt leder ett matningsprojekt nära nationalparken för örnar.

På 1970-talet var havsörnen nästan utrotningshotad, det fanns 25 par. Nu finns det omkring 550 par.

– Nu har man återigen börjat upptäcka miljögifter hos havsörnarna vilket gör det extra viktigt att fortsätta mata, säger Stig Holmstedt och kommer in på en annan resa han planerat i början av nästa år, till Rom, Florens och Venedig i Italien. Det blir en resa med hustrun Britt-Marie. Men då står inte fåglar på tapeten, utan kultur och intressanta byggnader, som intresserar hans fru som är arkitekt.

– Och vem vet, hon blir mer och mer intresserad av fåglar, så kanske kan jag få med henne på en fågelresa också. Det blir hennes första i så fall, ler Stig Holmstedt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!